Aftonbladet – 25 mars 1850, sida 2

skadade. Badrummet har under vintern på lång tid ej kunnat uppvärmas genom eldning. Hela huset igenom saknas ordentlig luftvexling. Tvättrummet är under tvättningen upptaget af ett tjockt moln, hvilket på de kalla murarna kondenseras till rinnande vatten. Kokinrättningen för kläderna är misslyckad derigenom, att ångan från paznorna får komma ut i rummet. Uivändigt är ej blott rappningen vid fönsterna, utan äfven stora stycken af teglet redan nerfallet 0. s. v. — Det är ej närmndt, hvilken varit mästaren för detta lyckade arbete. — Bore innehåller jemväl ett bref från Skåne rörande den sednaste tillsättningen af chefsbeställningen vid Södra Skånska infanteriregementet, hvilken innehåller ganska mycket tänkvärdt. — Bore meddelar äfven en tabell, rörande resultatet af vallängderna för de omedelbara valen enligt det hvilande representationsförslaget. Denna tabell innehåller en uppställning och försök att visa huru stort antalet procentvis, i förhållande till det hela, utgör af de serskilda klassernas: adel, prester, borgare, bönder, embetsmän och andre personer, för olika län, så att i serskilda kolumner finnes utsatt i hvilka lån någondera af dessa klasser uppgår från 5 till 10 procent; i nästa kolumn, hvarest de utgöra från 10 till 13; i nästa från 15 till 20; i nästa från 20 till 235, o. s. v. Denna tabell kan, om den är :iliförlitligt uppgjord, såsom vi förmoda, lemna en intressant ledning nog för anställande af en sannolikhetsberäkning af de omedelbara valens politiska resultat, nemligen på det sättet, om man tager hvarje län för sig och alderar tillsammans procentförhållandet inom de klasser som kunna anses närmast äga samma slags åsigter eller intressen öfverhufvud. Tager man sålunda t. ex. Stockholms län, så gilver tabellen för detsamma följande resultat: adelsmän från 2a tili 30 proc., prester från 10 till 15, embetsmän från 10 till 15, andre från 10 till 15. De tre förstnämnda klasserna gifva då i medeltal af adel, prester och embetsmän 352!, procent; Upsala län, adelsmän 20 å 253, prester 15 a 20, enhetsmän 5 å 40, summa medeltal 47, Wermlands län 52,3 Malmöhus län 66; Christianstads 72!33 Södermanlands 5274; Jönköpiogs 67 !,; Kronobergs 6715; Gefleborgs 67!;; Hallands 62!35; Calmar 375 Stora Kop parbergs 62!;; Elfsborgs län 47Y,; Östergöthlands, Örebro, Skaraborgs och Biekinge län hvardera 42!5; Westmanlands samt t Götheborgs och Bohus län 374, proc. Från 5 län inne: håller tabellen ingen uppgift. I 12 af de uppräknade länen visar sig således procentförhållandet af de tre uppräknade klasserna öfver 30 proeent samt i 5 af de 7 öfriga icke serdeles långt derifrån; det torde nu vidare komma an på, huru räkningen kan ställa sig ibland de öfriga klasserna, serdeles förmögnare ofrälse brukspatroner, possessionater och fabriksegare o. s. v. Desse andre personer hafva största procentantalet in)m Blekinge, Gefleborgs, Calmar, Elfsborgs och Skaraborgs län, nemligen från 20 till 39 procent, och från 15 till 20 i Jönköpings, Götheborgs. Hallands, Malmöhus, Örebro, Wermlands, Södermanlands och Upsala län. — Lagman Lindbergh åter framme. Vihafva vid åtskilliga tillfällen förut fästat uppmärksamhet på det vid en eller annan underdomstol eller hos polisen ännu tyvärr från fordna tider fortfarande oskickliga sält hvarmed parter bemötas af ordförande, hvilka tillåta sig uttryck som kunna föranleda åhöraren att snarare tro sig hafva kommit in i en hållstuga än i ett embetsrum. Sådana otidigheter och grofheter medföra icke allenast det onda att de gilva ett dåligt exempel och en anledning till ursäkt hos den pubik af den obildade klassen, som ofta åhör sessionerna, för ett brutalt uppförande vid andra tillfällen ute på gatan eller i sina enskilda umgängen, då dylika uttryck sedermerabland denna publik upprepas såsom dieta classica; de nedsätta äfven det maktpåliggande och aktningsbjudande domarekallets eller ordningsmaktens anseende och bidraga naturligt att tillskapa den tron, att parter inför domstolen icke behandlas med oväld. — Ibland hufvudstadens underdomare händer det i synnerhet ofta den annars såsom brottmålsdomare erfarne och skicklige hr lagman Lindbergh att förgå sig på detta sätt, och aktningen för hans ålder har ofta tillbakahålli! vår referent ifrån att ordagrannt återgifva hans kraftuttryck på domstolen, hvilka ofta nog äre sådana, att de i tryck måhända skulle betraktas såsom paskiller. Emellertid kan det icke nekas, att den kontro!l, offentligheten i sådant afseende kunde utöfva (och hvilken äfven skulle vara ganske nyttig då och då i polisen, när, der går hett tillväga ) vore ett verksamt medel att afskaffa ) Det vore i sjelfva verket en mannamån om man vid detta tillfalle talade ensamt om hr lagman Lindbergh och med tysthet förbisåge kel. poliskammaren. Det måste erkännas, att ehuru ett para de dagliga tidningarna bålla referenter i polisen, hvilka anteckna de märkligaste mål som der förekomma, så blifva deck sjelfva förhören och de yttranden som dervid förekomma, sällan dramatiskt åtargifna. Emellertid kan ingen, som haft tillfälle