Aftonbladet – 22 mars 1850, sida 2

ENN Ng mmmAVTTTE--T-0-0nen5 i66 ELLI LLC. BETR Ä vets vekhet, behaget i hvarje rörelse, samt det att de förundransvärdt små fötterna knapt tycktes vidröra marken — allt detta kunde vara en följd af den ständiga dansen, vara förtjensten hos en lärare, som förstod att skickligt utveckla det i hvarje del inneboende behaget; men den bländhvita halsen, hvarefter en bildbuggare kunnat forma en Psyche — just sådan Demoustier beskrifver henne, på gränsen mellan barn och jungfru — samt de undersköna armarna, som utgjorde alla åskådares förtjusning och alla teaterdamers förtviflan — de voro en skänk af behagens nyckfulla gudinna, som funnit för godt att på denna unga flicka slösa mera skönhet, än som vanligen! kommer på lotten af tio andra tillsammans. Fru Wenner hade, ehuru smickrad hon visade sig, i nåder undanbedt sig det förtroende hvarmed kungen hedrat henne, i fråga om den anga flickans hand!edning. Hon hade tagit sig Iristigbeten säga, det hon omöjligen hade tillälle att i sitt hus emottaga och vårda den illa, samt att hon skulle finna sig ytterst oycklig, om ett sådant ansvar lades på henne, den redan åldriga qvinnan. Gustaf hade väl heldre sett, om hon med miner och ord, som utvisade glädje och belåtenhet, hade gått hans önskan till möte; men han dolde dock sitt missnöje och lofvade att aldrig mer tala om det framställda förslaget, enär det fölle sig så motbjudande för den goda fru Wenner, hvilken var drottningens stora favorit och således hade henne på sin sida; emellertid var han icke så litet förlägen: hvar han skulle finna ett passände ställe åt sin nya skyddling, då Badin, med den dristighet, som var honom så egen, och hvilken han, alltsedan barndomen fått bibehålla, framträdde och afbjelpte sin konungs bryderi. Om mitt majestät täcktes tillåtan, yttrade den trogne morianen, så skulle jag be att få taga den lilla i mitt hus. Min hustru är en galant qvinna, en riktig ordningsmenniska och en förträfflig mor, Gud vare tack och lof!... och fastän den lilla hvita flickan skulle kom ma att bredvid mina fu!a barn se ut som en