Aftonbladet – 22 mars 1850, sida 2

pass är oupphörlig; man beräknar att öfver 30,000 menniskor öfvergifvit Rom. Nöden tilltager med hvar dag, men långt ifrån att söka lindra den, tycks styrelsen arbeta på dess förökande, genom de mest förfelade financiella och administrativa åtgärder. Den större rörelsen ligger i själtåget; och likasom icke styrelsens kredit hade försvagats tillräckligt genom dess förvända åtgärder, har man nu tagit sig för att sälja gods, som af regeringen blifvit hypotiserade för skattkammarobligationer, ehuru denna hypotisering blifvit erkänd af påfven sjelf efter restaurationen. Och detta just under det man håller på att afsluta ett lån till kreditens återställande! RYSSLAND. I det inre Ryssland har vintern i år varit oerhördt sträng, äfven i de sydligare orterne. Krims vingårdar och oliflundar hafva hemsökts med 13 till 18 graders köld, och man fruktade att de blifvit alldeles förstörda. I Simferopol, der man förut icke behöft elda i boningsrummen, hade man haft 259 köld, och för första gången sett slädar i allmänt bruk. I de vanliga kalla orterna har det varit ännu värre; sedan 1841 vet man icke om någonting med denna vinterkyla jemförligt; redan mot slutet af November sjönk termometern till 37 1, å 50 grader under fryspunkten och ur Angara spridde sig så tjocka frostdimmor, att man icke kunde skönja någonting på 3 eller 4 famnars afstånd. Först när denna häftiga elf, som sällan tillfryser före midten af Januari, och då endast delvis, var isbelagd öfverallt (denna gången den 4 Januari) fingo invånarne i Irkutsk återse solen. Från Kalisch berättas den 3 Mars, att ryska infanteriafdelningarne i Polen ännu voro evar i sina förra inqvarteringsorter; deras vidare rörelser tycktes bero helt och hållet på händelserna i det öfriga Europa. Man har anmärkt att i flera ryska guvernementer minskades folkmängden förlidet år betydligt genom farsoter och hungersnöd, särdeles i Ny-Ryssland och södra orterna. GREKLAND. Pireos den 5 Mars. Den stränga blockaden är upphäfven, men England ärnar behålla de redan kaprade skeppen tills vidare, såsom pant för uppfyllelsen af sina fordringar. En m:r Grose, hvilken förr gjort sig bekant i Athen såsom lycklig diplomatisk underhandlare, hade anländt dit med Frankrikes af England antagna bemedling. TURKIET. Den 20 Mars for turkiska ångfartyget Tair Bari genom Bosforen, medförande första transporten af magyariska flyktingar från Schumla. De hade gått ombord i Varna och fartyget fullföljde resan till Ghemlik i Mindre Asien, der det samma eftermiddag satte sina passagerare i land. Från Ghemlik skulle de fortsätta resan, genom Brussa, till Kiutahia. Den 22 återkom Tairi Bari till Konstantinopel, för att emottaga de till Islam öfvergångna flyktingarne, som skola öfverföras till Alexandretta och derifrån till Aleppo. Ett annat turkiskt ångfartyg, Taif, som den 19 agick till Varna, skulle derifrån till Malta transportera de ryska flyktingarne, hvilka utvisas från Turkiet. När bosniska insurgenterna intogo Bibac, lemnades den dervarand23 arnautiska garnisonen fritt aftåg ; den begaf sig till Banjaluka. Afven de öfriga insurgenterna ärnade den 7 Mars bryta upp ifrån Todorovo, för att tåga till Bibac, hvarifrån hela insurgenthären i förening skulle ryc ka mot Banjaluka: I Bihac fingo insurgenterna ett ansenligt förråd af ammunition och proviant, jemte 60 kanoner, dem de genast uppförde på vallarne. I de till paschalikatet Trapezunt hörande kurdiska distrikterna Bidlig, Musch, Van e Dschulamerk, har turkiska s:yrelsen icke brukat utskrifva rekryter; men från början af Februari har det skett i år. Den 44 inskeppades ifrån Trapezunt 400 kurdiska ynglingar på ångfregatten Eseri-dschedid, för att som rekryter föras till Konstantinopel. Med samma fartyg följde 500 andra från distriktet Lisistan, hvilka blifvit utskrifna till sjötjenst. Från Jerusalem berättas att prins Albrechts af Preussen gemål, prinsessan Marianne (af Nederländerna) hade den 19 Januari anländt dit, från Jaffa, som lemnades den 17:de. Öfverallt hade man visat henne den största uppmärksamhet, och i Jerusalem mottogs hon på det ståtligaste af paschan sjelf.