Aftonbladet – 22 mars 1850, sida 2

dan Moerdes, aflidit i koleran. på en resa från Amerika. Darmstadt den I Mars. I dag förevar till afgörande af juryn en anklagelse för högförräderi mot bokhandlaren Leske och prestmannen Ohlys. Förbrytelsen skulle bestå uti en politisk uppsats uti Neues Rheiniches Volksblatt. Efter kort öfverläggning uttalade juryn sitt votum: icke skyldig och de anklagade frikändes. ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves den 8 dennes, att regeringen utfärdat en kungörelse af innehåll att värfningar af frivilliga för armeen skulle taga sin början den 4 dennes. Men oaktadt ganska dryga värfningspenningar och gagen voro utfästade hade på de fyra första dagarne endast 4 personer anmält sig. Helt annorlunda utföllo 1848 års värfningar. Till hvad ändamål dessa nya värfningar företagas känner man ännu blott gissningsvis. Besättandet af Schweiz spökar i stortyskarnes fantasi och inom armåen; såväl bland det högre som lägre befälet föres ett krigiskt språk; de flesta skulle med, glädje emottaga budskapet om utbrottet af ett utländskt krig. . Deremot :beder man försynen bevara sig från att ännu en gång upplefva ett inbördeskrig. Den 9 dennes paraderade samtlige i Wien förlagde trupper för kejsaren. Dervid utmärkte sig för en ypperlig hållning och skicklighet uti manövern det af honveds bestående ungerska infanteriregementet Gustaf Wasa, framför alla de öfriga trupperna, så att H. K. M. förklarade detta regimente för sina bästa soldater och lät utdela åt detsamma tre dagars gratissold. UNGERN. Bref från Dembinski. Då man alltifrån den ungerska katastrofen ej haft någon tillförlitlig underrättelse om denne hbjeltemodige polacks öde och vistelseort, skall säkert följande utdrag af en skrifvelse från bonom sjelf, inhemtas med nöje. Den uti Posen utkommande tidningen Dziennik polskin meddelar ett bref från Dembinski, dateradt Bucharest, hvaraf vi meddela följande: Efter otaliga rådplägningar mellan den höga Portens ministrar och de främmande sändebuden, var herr v. Tilow, uti den sednaste konferensen, så eftergifvande mot Österrike, att han ville afträda min person åt hr v. Stärmer och har tillåtit denne, att äfven upptaga mig uti sin proskriptionslista, hvilket, enligt bvad man berättar mig från Konstantinopel, divanen icke ogerna sett. Jag måste således, i följd deraf, begifva mig med ungrarna till Konieh uti Mindre Asien. Vi vänta här dagligen ankomsten af Achmed Effendi, Portens andra Dragoman, som i Fuad Effendis ställe blifvit utnämnd till kommissarie i Bucharest. Han har uppdraget att bringa ofvannämnde beslut till verkställighet; samt följaktligen äfven afgöra mitt öde. Men då jag aldrig varit eller är österrikisk undersåte, så har Österrike uppenbart ingen rätt att reklamera mig, och det franska sändebudet har lofvat mig att understöda min protest emot beslutet i fråga om min person. Man måste visa hela verlden, buru Österrike trampar folkrätten under tötterna. Den turkiska regeringen, det miste man erkänna, bemöter oss med lika stort ädelmod som delikatess.n Den öfver Nyary och Irenyi förkunnade dödsdomen skulle. den 15 dennes gå i verkställigbet i Pesth. SCHWEIZ: Ziärich den 11 Mars. Genom polismyndigheterna hafva de i Schweiz varande polska flyktingarne blifvit underrättade; att de kunna kostnadsfritt få resa till England, Turkiet eller Amerika, efter deras eget val; i England erhålla de dessutom 1 i månaden såsom understöd. I följd af denna underrättelse hafva många bland de här vistande redan uttagit nödiga resedokumenter och afrest till Bern. Under tiden fortgå värfningarne för fremlingslegionen i Algier; tio af härvarande flyktingar skola redan anmält sig till inträdande i densamma. ITALIEN. I Rom sades den 2 Mars allmänt att Baraguay d Hilliers bade sjelf begärt sitt återkallande, och att den som franskt sändebud hos påfven i Portici varande kardinal Dupont skulle ensam komma att i Rom representera Frankrike. I Rom ställdes Venetianska palatset på det praktfullaste i ordning för marskalk Radetzky, som väntades dit i början af Mars; han skulle öfvervara återuppsättandet af österrikiska vapnet, en ceremoni som var bestämd att firas med stor ståt. Cicerovacchio hade nu äfven blifvit häktad af reaktionen; det skedde dock icke i Rom utan i Feltre. — Det påstods ock att man lyckats upptäcka och häkta Rossis mördare. Om tillståndet i Rom läser man i ett franskt blad för den 8 Mars följande: Nyheterna från Rom äro de mest bedröfliga. Man skulle kunna säga att ett blindt öde drifver restaurationen in på en väg, som ofelbart leder till brådjupet. Hittills har den icke gjort annat än afrätta, förfölja, förvisa alla dem, som, med eller utan skäl, misstänktes att icke tycka om preststyrelsen. Uttagningen a!