Aftonbladet – 20 mars 1850, sida 2

nu, farväl så länge, mitt barn, och du med, fa der Bellman., Den sistnämnde bugade sig och drog sig till dörren, beredd att genast begifva sig bort med sin protegee, då kungen hastigt tillade: ,Hör på, du — jag ville säga dig, att jag i afton har en liten tillställning på slottet, nämligen för bara karlar. Jag befaller således att du infinner dig mellan sex och sju för att deltaga i muntrationen. Tackär i djupaste underdånigkhet, Ers Maj:t, svarade poeten. ,Jag skall hafva nåden inställa mig. o,Du måste vara vid ditt a!dratrefligaste lynnex, återtog Gustaf. Du skall improvisera för oss. — Den härvarande danske ambassadören, som är en hjertans treflig och galant karl, är bjuden til! mig i afton, och jag ämnar just att inför honom skryta med dig. Då räds jag att Ers Maj:t kommer till kortav, genmälde Bellman. Det kommer troligen att gå Ers Mai:t såsom andra nyläringar. Nyläringar? . . . Hvad menar du?x Jag menar att Ers Maj:t, som aldrig förr skruti:, kommer att totalt misslyckas vid detta första försök.n Det är hvad vi få se, återtog kungen. Laga blott att du blir tillräckligt full, för att kunna vara rätt rolig, och derjemte tillräckbg nykter, för att veta, hvad du gör. Jag-vet att Majestätet är närvarande och det är mig nog Med: dessa ord lemnade skalden 1ummet, å!följd afHenriette. vOch du, min käre De Becche,, yttrade Gustaf, så snart vÖrren gålt igen eter da borigående, ;du måste genast, å mina vi begifva dig till friherrinnan LL. Sägh all hon kan spara sin ångest öfver den försvun:a, som nu är under kungligt beskydd och allid skall do