Aftonbladet – 14 mars 1850, sida 1

fioL ULL YPIIC Uv U Den financiella oredan biifver häraf enlig: S öcles anmärkning så mycket större som regeringen beräknat den månadtliga provisoriska krediten efter sitt budgetsförslag, hvilket dock redan budgetsutskottet i sitt betänkande reducerat och föreslagit en förminskning af mer än 84 millioner franes. På detta sätt har regeringen redan för årets fem första månader antieiperat något mer än 35 millioner francs för mycket. Efter butgetsutskottets förslag beräknas utgilterna för år 1850 till 1,427,845,487 franes. Häraf beräknas 396,287,193 francs på statsskulden; 9,048 000 fr. på dotationer; 58,837,500 på extraordinarie arbeten; 963,672,794 francs på ministerierna, omkostnader vid skatteindrifningen 0. s. Vv. Krigsministeriets budget beräknas till 314 millioner franes; armåöens effektiva styrka bestämmes till 403;630 man. Utskottet yttrar härom? De off ntliga inrikes och utrikes angelägenbeternas allmänna tillstånd har icke tivåtit oss. att tillstyrka en reduktion af våra militäriska krafter; 75.090 man höra tilltjeasten i Algier; mer än 20,000 man befion2 sig ännu i Italien; styrkan af hela Frankrikes territoriala armå skulie således endast blifva 305 000 man. Om vi inom landet pjöte fullkomligt lugn; om våra departementers tillstånd icke på flera ställen fordrade en koncentrering af imponerande stridssrafter; om det icke vore nödvändigt att håtla en armå af 60,000 man omkring hufvudstaden för att der sörja för det allmänna lugnet, så skulle dock Europas närvarande ställning, de tecken till insurrektionslust som ännu hota grannländerna, förökandet af de stora kontinentala makternas armeer, de allvarsammare frågor, hvilka vid våra gränser måhända kunna fr: mkalla lika allvarssmma strider som de, hvilka på ett så sorgligt sält betecknat de tvenne sednaste åren, slutligen möjligheten att få se Frankrike intervera under dessa fruktansvärda skakningar, allt detta skulle vara tillräckligt för hvarje förnuftig man, som älskar sitt lands lugn, makt och ära, för att förbjuda honom att ens tänka på en tillfällig förminskning af våra reguliera och disponibla stridskrafter. I en framtid kunna betydliga reduktionerske i armåens utgifter; en ny organisationslag för armeen kan åstadkomma en förminskning i den militäriska styrkan. Gud gifve att dessa lyckliga dagar snart måtte kommalv Den 1 Mars framlade inrikesministern ett förslag om de elektriska telegrafernas begagnande af privata personer. De väsendtligaste bestämmelserna äro: meddelande af privata underrättelser genom telegraferna måste alitid bero deraf, huruvida staten icke sjelf begagnar dessa. De inlemnas till telegrafdirektören, tydligt skrifna och i ett begripligt språk, daterade och undertecknade. Direktören kan i den allmänna säkerhetens eller sediighetens intresse vägra att mottaga dem. I sådana fall kan insändaren göra reklamation, i Paris hos inrikesministern, i provinserna hos prefekten, hvilka genast skola Afgifva svar. Telegrafdirektören på det stälde, till hvilket meddelandet sker, kan ock inhibera det, efter förfrågan hos den administrativa auktoriteten på stället. Den privata korreIspondensen genom de elektriska telegraferna kan suspenderas af regeringen för vissa linier eller för alla på en gång. Staten åtager sig intet ansvar för befordrandet af sådana underrättelser. Brott mot telegrafkorrespondensens hemlighet straffas såsom förnärmande af brefbemligheten. Priset för 1 till 20 ord är 20 centimer pr myriameter; för 21—40 ord 35 cent.; för 41—60 ord 30 cent.; för 61—80 ord 65 cent.; och för 81—100 ord 80 centimer. Då meddelandet öfverstiger 100 ord, betalas utöfver ofvanstående taxa 2 centimer pr myriameter för hvarje ord, som öfverstiger de hundrade. Lagförslaget om märerna synes komma att möta starkt motstånd. Den legitimistiska representant-föreningen vid Rue Rivoli har enhälligt beslutat bekämpa den. I en tidning af den 2 Mars läses följande: De i dag utrikesifrån mottagna underrättelserna låta mycket fredligt. Emellertid fortfara trupprörelser mot den tyska gränsen. Den 1 Mars afgingo tvenne infanteriregementen och ett artilleriregemente från Paris till norr och öster. Styrkan af den franska armå, som är samlad i de östliga departementerna, uppgifves till 50,000 man. Man tror på möjligheten att den franska armöen kan komma att besätta Geutve och Lausanne, men att den dock icke kommer att gå offensivt tillväga mot österrisarnes eller preussarnes armeer. Ått ett temigen ovänligt förhållande äger rum mellan prehonom i minnet, det är säkert; jag känner