Aftonbladet – 11 mars 1850, sida 2

äfven af oss omnämnda upptäckten af en kraft, som skulle ersätta ångkraften, reducerar sigl till — ingenting. Baron Hjerta skall sjelf hafva skrifvit från. S:t Petersburg, att han ej kan begripa hvarföre tidningarna om honom kring spridt en sådan dårskap. — Norrske diskontören Collet, som enligt hvad vi redan berättat bastigt afrest från Christiania med en betydlig summa penningar tillhörande bandelsfirman, och af en norrsk poliskommissarie eftersattes, blef d. 26 Febr. gripen i Paris och häktad; men befanns följande morgonen hafva hängt sig i det rum der han förvarades. ——t— Å — Vi int:ga här nedan i sin helbet det Kongl. Bref, som under den 18 sistl. I nuari blifvit till t. f. kanslern för krigsakademien utfärdadt, men först u der sistl. veckan uti Svensk Författningssamling meddeladt, angående Åtskilliga förändringar i krigsakademiens organisation. OSCAR 8c. c. Vår ynnest c. I anledning af hvad utaf guvernörsembetet vid Vår krigsakademi, uti ett af eder under den 8 sistlidne November insändt och med edert utlåtande beledsagadt memorial af den 24 förutgångne Oktober, blifvit i underdånighet anmäldt, å ena sidan om det under sednare åren ständigt växande antal ynglingar, som önska vid nämnde akademi vinna inträde, och, å den andra, om bristen på ett deremot svarande utrymme vid läroverket, hafve Vi, efter öfvervägande af de härvid förekomna omständigheter, lika med guvernörsembetat och eder, ansett ämpligaste sättet tör afbjelpandet af den anmärkt. olägenheten ru vara, att, genom något ö ade fordringar på kunskaper hos ynslingarne för deras inträde vid läroverket, förkorta tiden för lärokursen derstäd-s och såluada bereda en hastigare afgång, än som för mnärvarande eger rum; och hafve Vi för sådant ändamål funnit godt att, med ändring af vissa nu gällande stadganden för akademien, i nåder förordna: 4:0 att nuvarande första klassen vid krigsakademien skall upphöra, och såmedelst klassantalet förminskas från fem till fyra, hvaraf två, benämerde den första och andra, komma att tillhöra nedra, och två, eller tredje och fjerde klasserna, den öfre afdelningen; 2:o0 att lärokursen vid akademien, med beräkning af ett och ett halft år, i stället för hittills antagna två år, såsom längsta madgilna tid för qvarstående i hvarje klass, skall således inalles biifva högst sex år; 3:0 att ingen må till kadett antagas, hvars ålder vid inträdesexamens afläggande öfverstiger sexton år, så framt han blott eger de kunskaper, som fordras för antagning i första klassen; hvaremot, om hans vid examen ådagalagda kunskaper berättiga honom till inträde i högre klass för ett eller flera ämnen, detta räknas honom till godo med afseende på åldern, på det sätt, att hvarje lärokurs, hvaruti han aflagt godkänd examen till högre klass, anses motsvara tre månader, hvarmed således hans ålder får öfverstiga sexton år, hvarjemte den, som tjenstgjort till sjös minst trenne månader, får räkna denna tjenstgöring sig till godo såsom ett kunskapsämne; 4:0 att inträdesexamen tiil första klassen skall omfatta följande kunskapsfordringar, nemligen: Religionslära: den allmänt antagne katechesen jemte bibliska historien; . Geometri: den delen af plana geometrien, som innehålies uti de tre första böckerna af Euclidis lärobok; Räknelära: a) sifferräkning: qvattuor species för hela tal, bråk och sorter samt decimalbråk; b) bokstafsräkning : qvattuor species för hela tal och bråk samt elementerne af läran om största gemensamma divisorn till 2:ne sammansatta algebraiska storheter; Historia: fäderneslandets, efter en god lärobok; Geografi: a) allmän fysisk; b) politisk öfver Sverge, Norge, Ryssland, Danmark, Storbritannien och Tysklands särskilda stater; Franska: a) jemn och säker innanläsning med försvarlig prononciation; b) redig explikation af minst 70 sidor i någon af de vid läroverken begagnade läseböcker; c) språkets etymylogi, eller artiklar, substantivers och adjektivers genus, pumerus, casus och deklination jemte räkneord, med derunder hörande syntax; d) pronominers samt reguliera och irreguliera verbers böjningår, utan syntax; Tyska : a) jema och säker innanläsning; b) redig explikation af minst 70 sidor i någon af de vid läroverken begagnade läroböcker; c) språkets etymologi, eller artiklar, substantivers och adjektivers genus, numerus, casus och deklination jemte räkneord, pronominers samt reguliera och irreguliera verbers böjningar med syntactisk användning af alla dessa språkdelar i lättare ex empel; Svenska: grammatiken jemte säkerhet i rättskrifning; Handstil: jemn och god. 5:o att, om den inträdande eger god kunskap i latinska grammatiken jemte öfning i läsning, så att hela Cornelius Nepos kan expliceras, med fullständig tillämpning af etymol!ogien och vanlig syntax, han skall, om han det önskar, äfven deruti pröfvas, i hvilket fall han får räkna sig detta till godo, såväl med afseende på åldern vid inträdet, som ock vid den klassifikation, som anställes mellan de samtidigt inexaminerade; skolande dock, till förekommande af en alltför hastig rubbning uti nuvarande förhållanden, alla dessa förändrade föreskrifter icke tillämpas förr än från och med år 1852. Hvad vidare angår det i semmanhang härmed framställda förslaget, att utexaminerad kadett, i likhet med hvad för annan officers befordran genom Vårt nådiga bref den 24 Januari 48335 i allmänhet! är föreskrifvet, borde vid ansökning om sådan befordran förete betyg öfver uppförande; så hafve Vi, med hufvudsakligt bifall till hvad i derna omstän-! dighet Dbiifvit af guvernörsembetet och Eder hem-l stäldt, velat till underdånig efterrättelse i nåder meddela: 4:0. Då kadetts ansökning att blifva till officerl föreslagen till kansleren irgifves, skall dervid bifogås guvernörens yttrande öfver kadettens uppförandel under hans vistande vid akademien, synnerligen util öfre afdelningen, enligt de deröfver gjorda anteckningar, semt särskildt öfver hans visade sedlighet, hvilket yttrande, såsom här nedan föreskrifves, bestämmer, huruvida kadetten må af kansleren till