Aftonbladet – 5 mars 1850, sida 1

Rane dreussiska sändebudet meddelat mig den bifogade afskriften af en honom tillhandakommen depeche, som har afseende på den andra punsksten i det vid :riksdagens början den 30 f. m. hållna trontal. En närmare granskning af de deri framställda anmärkningar torde vara så mycket öfverflödigare, som de icke innehålla något nywt eller något som kan tjena till förklaring eller belysning af den närvarande stridsfrågan. f Den rättsåsigt som Preussen, såväl i eget som i tyska förbundets namn och efter dettas uppdrag, ansett sig förpligtadt att medelst vapenmakt göra gällande, har ju redan länge varit tillräckligen bekant. Men att man från vår sida hvarken har kunnat medgifva Preussens och tyska förbundets förmenade förpligtelse, eller ett deremot svarande berättigande, är likaså väl kändt; och då derföre H. M. Konungen i sitt throntal uttalat sig från denna städse bibehållna ståndpunkt och omtalat ett tilifälla, hvilkets möjlighet desto värre icke kan nekas. si torde detta så mycket mindre förefalla den preussiska regeringen b-synnerligt. som den i afseende på Danmark ännu alltid befinner sig uti ett, ehuru för ögonblicket afstadnadt krigstillstånd, hvilket just ar framkalladt af denna olikartade uppfattning af de ifrågavarande förhållandena, Det i baron v. Schleinitz depeche förekommande påstående. att den kongl. danska regeriogen skulle bafva erkänt Preussens och Förbundets omtalade rättighet derigenom, att den inlåti sg i underhandlingar derom med densammap, erfordrar ingen djupare gående gendrifvelse Penna sats är likaså litet grundad, som om vi omvändt med lika fog skulle uppställa det påstående, att våra motståndare, genom att inlåta sig i underhandlingar derom med Danmark, skulle hafva erkännt sig icke varit berättisade. Slutligen kan jag icke underlåta att erinra derom, att den ifrågavarande punkten af det kongl. trontalet, såsom hela dess anda tillräckligt visar, hufvudsakligen uttalar H. M. Konu-gens hopp om en lycklig framgång af de påbörjade fredsunderhandlingarne. Mitte detta hopp rätt snart visa sig fullkomligt rättfärdiggjordt! Då jag uvppdrager E. E. att föreläsa denna skrifvelse för den kongl. preussiska utrikesministern, samt lemna H. E. en afskrift af densamma, begagnar jag detta tillfalle, 8c. c. Köpenhamn den 46 Febr. 4850. A. S. Moltke.n I1?rån Köpenhamn skrifves, att fyrskeppet Knoben afgått den 26 Febr. till Knoben vid Anhalt, bogseradt af ett ångfartyg; fyrskeppet vid Drogden lärer äfven vara utlagdt. Ifrån hertigdömena var intet nytt, som kan ega allmännare intresse. I korrespondensartiklar från Berlin, London m. fl. orter, och hvilka meddelas i hamburgska samt holsteinuska blad, lemnas de hoppfullaste berättelser om Preussens och tyska förbundeis upptråidande för insurgenternas sak, under det att deremot de danska tidningarne aftrycka artiklar i Times, Morning Chronicle m. fl., som äro skrifna för att antyda engelska kabinettets gynnsamma tänkesätt för Danmarks rätt till Slesvig, 0. s. v. Intet ombud, eller såsom man kunde kalla det, kominissarius, lärer blifva af tyska förI bundet sänd till hertigdömena för att efterhöra tillståndet derstädes. SPANIEN. Den 18 Febr. ajournerades Cortess sammankomst genom en i begge kamrarne af konseljpresidenten uppläst kongl. kungörelse. FRANKRIKE. Den 24 sistlidne Februari har i Paris varit en af de lugnaste dagarne under de sednaste . tvenne åren. Den religiösa festen bevistades endast af få personer. T Det socialistiska centralutskottet för de förestående valen hade hållit en sammankomst, hvarvid man efter häftiga debatter antog principen om en sammansmältning af alla republikanska nyanser. Kommitteens trenne kandidater voro marinofficeraren Flotte, f. d. junideporterad; skriftställaren Vidal och f. d. undervisningsministern Carnot. Girardin, redaktör för La Presse, stod såsom fjerde kandidat på listan och man trodde att Vidal möjligen skulle afstå sin kandidatur åt honom. De konservative voro ännu söndrade och hade ej kunnat förena sig om sina kandidater. Lagstiftande församlingen fortsatte andra läsningen af undervisningslagen. Frågan om de andliga korporationernas. ställning till skolan uppväckte en häftig storm den 23 Febr. De legitimistiska organerna äro förbittrade och tadla förslaget om en minnesvårds uppresande öfver marskalk Ney såsom en utmaning mot majoriteten, af hvars medlemmar och anhängare många, såsom t. ex. Mol, röstat för Neys afrättning. Den bonapartistiska Diz Decembre och den halfofficiella Patrie anfalla Thiers. Patrie insinuerar att Thiers är förargad på regeringen, derföre att han ej kan leda den. Dix Decembre förebrår honom att i den s. k. statsrådsi — — — — -—— öjiqnuH ———