Aftonbladet – 4 mars 1850, sida 2

än någonsin för allmänna val. New-York är, enligt min tanka, i en ganska ofördelaktig situation för allmänna val — just med afseende på emigrantslöddret, som till stor del stadnar här och inom kort får inträde; och lyckas det här, så bör det lyckas på de flesta ställen, åtminstone efter någon liten Vana. Att jag för öfrigt finner mig väl i d-n politiska luften härstädes, behöfver jag ej säga. Jag har visserligen för min del aldrig rönt något förtryck hemma i politiskt hänseende, men det oaktadt kan jag ej undgå att känna liksom hade jag kommit från en trång och qvaf kammare ut i Guds fria sköna. natur. Deu yttre naturen, jog menar landskapet i de trakter jag besökt, påminner mycket om Sverge i många hänseenden, och detta, sac-manlegdt med den pyss omförmälda bättre atmosferen i politiskt hänseende, gör att jag för min del skulle vilja lefva och dö här, vore jag ej genom vänskapsband och ardra förhållanden fästad vid Sverige; — dock dö ville jag väl ändå helst i mit fädernesland. Så mycket är säkert, att jag alltid skall tomma att med saknad se tillbaka på Amerika. Den närvarande kongressen i Washington är en af de märkvärdigare, som på länge, om någonsin, varit, hufvudsakligen till följd af den utomordentliga spänningen emellan de slafägande och de icke slafägande staterna, ech hvilken är sådan, att man nästan fruktat ucionens upplösning. Frigau är, huruvida slafveriet skall tillåvas i de nya st som det snart blir fråga att upptega i union om Californien, Nya Mexiko m. fi. Somliga af de södra staterna äro rent af vansinniga i sina påståenden och kusna icke acnat än mötas med starkt motstånd och den största vedervilja. Så bifiig är striden mellan partierna, att man behöfde tre veckors arbete och jag tror några och sextio omröstningar, blott för att kusra få en talman för underhuset. Huru hu vudfrågan kan komma att efgöras och hur resultatet kan blifva, derom är ännu svårt att förjutsärva nigonticg; men men tror icke, att någon upplösning af unionen kommer i fråga för denna gång. Californierna. som nu uppsatt en konstitution för sig, hafva förbjudit slafveriet, och det vore besynnerligt om de södra staterna skulle vi!ja tvinga på dem slaf Det är omöjligt att förklara slafstaternas absurda och omenskliga satser annorlunda än såsom en af dessa förvillelser. till hvilka meoniskan af fruktan för lif eller sjelfbestånd, helst om hon är medveten af egen orätifärdigbet, nå å låter förleda sig. I många slafstater lärer pluraliteten vara er ot slafveciet, ehuru kämparne för detsamma utöfva en slags terrorism. Hvad som nu gör striden sä hälvig, är äfven den särskilda omständigheten, att för närvarande precist lika minga stater stå på hvardera sidan. Skulle nu de fria staterna vinuva förstärknirg uti de nybildade staterna genom dessas upptagande i unionen med uieslutarde af slafveriet, så frukta de södra stäterra att blifva nedgjorda i kongressen. Det blir högst intressent att se, huru allt detta kommer att utveckla sig. Vår landsmaninna mamsell Bremer, som är ytterst populär här i landet såsom författaripna, omfattas med all den förkrossande välvilja, som amerikanarne äro vana att visa utmärkte utlänningar; jeg önskar att hon må tTyckligen och väl undkomma denna välvilja, som i våra ögon är så förbålt lik påflugenhet. Men när folk menar väl, så får man väl bålla till godo med att något generas. Professor Bergfalk har mesta tiden vistats i NewYork, hvarest han äfven för närvarande är. — Bland andra svenskar har jag äfven bär träffat hr Hebbe, som lår vara en person ej utan politiskt inflytande, och här gjort sig fördelaktigt känd genom en allmän historia, af hvilken 2 delar utkommit. — Vår utmärkte landsman kapten Eriksson vistas äfven här i NewYork, och åtnjuter här ett stort och välförtjent förtroende och anseende. Jag skulle kunna tillägga många nyheter, om jag ej blifvit hindrad genom oförutsedda göromål från att vara vidlyftigare. Jag finner, till min skam, att jag icke närmnt ett ord om alla underverk, ras här får skåda — dessa ångbåtar, som i storlek endast vika möjligtvis för Noaks ark och i elegans visserligen öfverträffa den, ehuru fasonen af dem förefaller en europt något artediluviansk vid första påseendet — dessa jernvägsvagnar med sina fria fålt för promenader och sina eldstäder — dessa elekiriska telegrafer, som bringa oss nyheter från New-Orleans omkring 3000 enzelska mil på några minuter m.m. Ja, hvart man vänder sig, så ser man så många egenheter, och ofta rätt intressanta egenheter, att man visserligen måste ficna sig vara i en ny verld. Det intressantaste af allt är kenske, att se alla civilisationens högsta resultater midt i ett land, der man ännu — äfven häri sjelfva staden N:wYo:k — vid hvarje steg igenkänner nybygget. I praktiskt hänseende är för oss oerhördi mycket att här lära. Vi gjorde väl att taga våra lärdomar bärifrån, emedan landet i så många afseenden öfverensstämmer med Sverge.n