Aftonbladet – 4 mars 1850, sida 2

Bref från Amerika. Tidningen Bore för i går har fått sig meddelad ett ganska intressant utdrag af ett bref från akademidocenten Siljeström, som nu vistas i NewYork, till någon af hans härvarande bekanta. Hr Siljeströms yttranden om undervisningsväsendet och de allmänna valen derstädes och kans derpå grundade omdöme äro ganska märkliga, och vi tillåta oss med anledning deraf reproducera en del af det ifrågavarande brefvet äfven för Aftonbladets läsare: Min förnämsta uppmärksamhet riktar jag, såsom det ifrån början var min afsigt, på undervisningsväsendet, och i den delen har jag funnit ett särdeles rikt och tacksamt fält att betrakta. Jag har funnit oändligt mera än jag någonsin väntade mig; och jag kan icke begripa, att vi i Europa kunnat vara så okunniga derom, som vi verkligen äro. Jag har redan materialier för en intressent rapport, intressapt genom fakta; och litet hvar skall blifva förvånad att läsa, lika mycket som jag blifvit förvånad att se. Här finner man till fullo, att vi på andra sidan Atlantiska oceanen lefva i mörker och dödsens skugga. Vi kunna endast longe sequi atque adorare,. Jag talar här om den allmänna bildningen och folkskolorna. Jag har icke drömt om en sådan fullkomlighet, som här är verkligbet. Hvad den lärda bildningen beträffar, så är förhållandet icke detsamma, ehuru man äfven i den vägen går framåt med snabba steg. Öfverhufvud presenterar den smerikanska bildningen och undervisningsväsendet så många intressanta och egna sidor, att det är mer än underligt, ett ingen europt mig veterligt företagit någon grundligare undersökning derom. Saken är väl den, att de som bäst vore i tillfälle att känna Amerika — epgelsmännen — icke gerna ense sig tillständigt att erkänna eller omtala hvad godt som finnes der. För min del anser jag, att af-alla de intressanta ämnen här äro att studera är intet af så stort intresse som det ifrågavarande. Jag skattar mig lycklig att hafva fallit på den iden att resa hit. Jag för tillägga, att jag ingenstädes funnit så mycken beredvillighet att tillhandagå med upplysningar och så öppet och fritt tillträde till a!la institutioner som här. Den största svårigheten är dels i allmänhet att göra sig förtrogen med andan af lagarna och institutionerna, dels den omständigheten, att dessa variera i olika stater. Det oaktadt börjar jag nu temligen vara au courant. Hvad politiker angår så hade jag tillfälle, genast efter min hitkomst, att se ett skådespel af allmänne val — ett ruskigt skådespel nog, och som -skullc skrämma mången. Jag bekänner, att det föreföl mig si och så, som man säger. Förhållandet nemligen, att det här i New-York finnes en ansen lig massa af europeiskt afskrap, och detta gör ickt någon god effekt vid valen. Trots detta mäste jag beundra, att allt gick såsom det gick; och jeg har efter hvad jag här hört och sett, blifvit mera stämt