Aftonbladet – 4 mars 1850, sida 2

Litteratur. En i Carlstad utgifven månadsskrift, kallad Folkskolan, påkallar allmänhetens uppmärksamhet för flere deruti förekommande goda artiklar, uppsatte i tidens syfte och egnade att belysa åtskilliga maktpåliggande ämnen. Så finner man t. ex. i 2 42 för 1849 en uppsatts, af Joh. M—r, utvisande det belamrade skick, hvari en så väsentligt i allmänna lifvet ingripande sak, som beräkningssättet af mått, mål och vigt, hos oss befinner sig, enär man i Sverge har icke mindre än t. ex. nio särskilda slags lagliga wvigter, för att icke tala om alla de olika sorter mått, mål, penninger 0. sS. v., hvarmed man här i allmänna rörelsen måse vända sig, och som genom de mången gång rätt invecklade räknesätten erfordra en ansträngning och medför svårigheter för den mindre bildade, hvilka högst betydligt skulle underlättas, om ej helt och hållet afhjelpas, genom införande och användande af decimalräkning i och för mynt, mått, mål och vigt. Artikeln i Folkskolan går ut på att ådagalägga fördelarne häraf. Det på en gång märkvärdiga och beklagliga är, att då i andra länder både myntsorterne, måtten och vigterra längesedan till allmän belåtenhet blifvit satte på decimalfot, och frågan om en dylik förbättring äfven i Sverge redan för långt tillbaka varit väckt, dess införande här i landet likväl mött ett så segt motstånd, att ingenting ännu blifvit utaf. Hindret ligger naturligtvis till en del i bristande upplysniog om decimalräkningens storå fördelar; och för att söka i någon mån afbjelpa detta, infördes redan i 1825—7 årens almanachor underrättelser om storheternas värden efter tiodelssystemet. Denna framställning var dock alltför kort och litet innehållande för att kunna göra synnerlig verkan på publiken. Vigtigare var det att i sjelfva barnaundervisningen meddela underrättelser, hvarigenom åt detta håll, hos det uppväxande slägtet och dymedelst hela den kommande generationen, upplysning bibringades om decimalräkningens beskaffenhet, och således hos den större allmänheten mörkret kunde skingras i detta ämne. För sådant ändamål infördes i en af I Nya Elementarskolans läroböcker (Räknekorst för begynnare, 4:de uppl.) utförliga underröttettelser om detta räknesätt, jemte exempel på dess vighet och andra fördelar. Auktoriteterna hafva också å sin sida förklarat sig benägne för saken. Redan år 1823 års ständer beslöto, att blott ett slags vigt, såväl som ett mått och Jett mål skulle finnas öfver hela landet, och att dess indelningar skulle vara inrättade ef!er de,cimalsystemet. Alven förelade Kgl. M:t, i en proposition af den 20 Dec. 1847, då församlade ständer förslaget om att myntonbeten (tagen till 1 rdr rgsm) skulle vara delad i 100 penningar. . Såsom några historiska notiser öfver detta i sig sjelf vigtiga ämne torde intressera flera af våra läsare, tillåta vi oss ur hr M-r:s avtikel i 4 12 af Folkskolan anfö rande utdrag. Artikeln börjar: ) I vårt land herrskor en stor oreda i afsecrde på mynt, mått, mål och vigt, När under fromforna daIgar guldoch silfverarbetare först inflyttade till Sve rige, så medfördo de naturligtvis från utlandet sina rägra bkilhö