Aftonbladet – 2 mars 1850, sida 2

Herr Caggiatis Soire. Händelsen har gjort att vi ännu icke komnit att lemna någon redogörelse för denna oir, som likväl af flere skäl ej bör förbigås med tystnad. Denna soir var hvad publiken beträffar en land de mest lysande, ty salongen var c ylld och bland åhörarne för aftonen sågs tor delafla haute volge. Glanspunkten i muikaliskt afseende förekom oss och, såsom det ycktes, äfven publiken, att vara hr Prattes xekution på harpa. Detta instrument som, i nseende till sin mindrefullkomliga technik ch troligen äfven sina svårigheter för virtuoer på den sednare tiden blifvit mera sällsynt, rbjuder emellertid ett stort tillfälle åt exseutörens individualitet och talang att göra sig sällande. Hr Pratt visade sig också här såsom en fulländad mästare och spelade, med stor delikatess och ett uttryck som anslog alla, itskilliga folkmelodier med variationer. Ett stort bifall skänktes också åt en komisk duett sf hr Dannström, kallad Duellanterna, utförd af hrr Uddman och Ciaffei med mycken humor. Denna komposition är ganska qvick, har dramatiskt lif och väckte så allmän munterhet och ett så stormande bifall, att den måste gifvas da capo. Man hade här äfven tillfälle anmärka att hr Cisffei lärt sig uttala svenskan ganska rent, med en blott lindrig brytning, som ingalunda är obehaglig. Fru Lessing sjöng en romans med ackompanjemang af hr Pratt. Hennes röst är icke en af de starkaste, men ganska ren, afen ljuf och mild karakter; utförandet vittnsr om den väl öfvade sångerskan, och fioriturerna voro ganska smakfulla och med fizsess utförda. Det hela var något som gick till bjertat och väckte eit ganska angenämt intryck. Om de öfriga numrorna är ej så mycket ait säga. Hr Caggiati sjelf, konsertgifvaren, tyckes, oaktadt sin musikabska bildning, icke bafva alldeles öfvervunnit en viss sträfhet som sör borom måhända mindre egnad till solosångare I konsertsalen, och hade icke heiler den lyckan att anslå pubiiken. Uti en duett af Verdi, komponerad för Jenny Lind, biträddes ar Caggiati af en wmusikälskarinna, som bar en slangful!l röst, men som först sedan en kort lid lärer begynt egna sig åt konsten.