Aftonbladet – 27 februari 1850, sida 2

— Arbetareföreningen. Tidningen Reform för i dag innehåller en berättelse om den scxa, som den s. k. arbetareföreningen i söndags höll på värdshuset Clas på Hörnet. Då denna förening, om vi ej misstage oss, väckt ett visst uppseende, åtminstone på ett håll, att döma af den ytterst ängsliga ton, som deröfver förrådt sig i Morgonbladet, så lärer det äfven intressera mången att läsa en utförligare redogörelse öfver sammankomsten. Man finner deraf, att den nya föreningen, åtminstone vid detta tillfälle, icke blott tyckes gå ut på detsamma som Bildningscirkeln, utan derjemte äfven har en något mera politisk syftning än den sistnämnda. Ett utdrag af berättelsen lyder som följer: Festen bevistades af öfver 300 personer. Lokalens inskränkta utrymme tillät icke att emottaga ett större antal, hvarföre många personer, som önskade deltaga i festen, biefvo uteslutne. Sedan deltagarne församlat sig, började festen k). 8 med ett musiknummer, utfördt af orkestern, som sedermera under aftonens lopp exequerade flera valda nummer. Efter intagen sexa började skålarne, af hvilka arbetaren Lundberg utbragte den forsta för dagens betydelse. Hr Lundberg yttrade sig på ett enkelt och hjertligt sätt öfver februarirevolutionens betydelse och visade huru de män, som stupat under dessa dagar, offrat sig för en för hele menskligheten vigtig sak. Taleren framhöll bland annat den allmänna valrätten, hvilken för arbeteren är en borgen för att dessa män icke fallit förgäfves. Han önskade slutligen, att äfven vi en gång måtte få skörda frukterna af denna revolution, utan att få vidkännas de fasor, som den medförde. Skålen tömdes under stormande hurrarop och fanfarer. Omedelbart derefter afsjöngos al i festen deltagande medlemmar utaf folksångsföreningen, följande, af en ung man för tillfället författade, ord på marseillersångens herrliga melodi: Den nya tidens härrop skalla: Framåt, framåt på ljusets stig! Hvar lumpen fördom måste falla — En man för sig, är kung för sig. Vi vilja inga barrikader, Det gifves ock ett fredligt sätt, Vi vilja senning blott och rätt Och rätt s-m barn af samma fader. Men mötas vi med våld Då trotsa vi med mod. Framåt, framåt, vår lösen är, Vi våga lif och blod. Förtjenst vi vilja, inga anor — All ära, ställd på skryt, är flärd — Till seger gå den fries banor Och segren är sin ära värd; Men många äro fallets branter) Som vågor på ett stormigt haf Och du är lika mycket slaf, Fast kedjan är af diamanter. Upplysning, menskorätt Det fordra vi med mod. Framåt, framåt vår lösen är, — Vi våga Ef och blod. I Den andra skålen: för arbetareföreningens vä gång och framtid föreslogs af hr Persson. Talare Tlyttrade bland annat, att det första vilkoret för för leningens framgång var cnighet och samverkan, t utan dem kan föreningen icke uppnå sitt mål, so