Aftonbladet – 26 februari 1850, sida 2

Article Image
af preussiska nationalförsamlingen i anledning af skattevägringsbeslutet m. m. Breslau d. 16 Febr. Uti Bernstadtska upprorsprocessen hafva i dag de 34 för uppror ankiagade borgare i Bernstadt enstämmigt blifvit frikände af juryn. : Mäinchen d. 15 Febr. Bäjerska riksrådernas kammare, har med stor majoritet afslagit lagförslaget om judarnas emancipation. ÖSTERRIKE. Entig till Wien ankomne trovärdiga underrättelser hafva de i Moldau garnisonerade ryska trupper erhållit order att vara marschfärdiga den 24 dennes. De österrikiska hamnarna vid Venedig, Pola och Lissa hafva blifvit förklarade för krigshamnar, så alt uti desamma, äfvensom i de dem tillhörande ankarplatser intet utländskt krigsskepp får ankra. För främmande, vänskapligt sinnade makters krigsskepp, öppnas hamnen och redden vid Triest, deruti inbegripen bajen från Muggia ända till Punta. Furst Windisch-Grätz hade den 14 ankommit till Wien. Baron Adriani skall såsom ståthållare afgå till Dalmatien. Exkejsar Ferdinand bar beslutat att framdeles hafva sitt hof i Prag. Nio jesuiter hålla dagligen mässa för H. M. Generalmajoren grefve Montenuovo, son till fältrarskalklöjtnanten grefve Neiperg och kejsarinnan Marie Louise, hertiginna af Parma, har förlofvat sig med grefve Baithy2znyis dotter. UNGERN. Listan på de ungerska flyktingar, hvilkas afförande till det inre af Turkiet blifvit yrkadt af Österrikiska sändebudet, grefve Störmer, uppgifves som följer: Kossuth; Casimir Batthyanyi; Stefen Batthyanyi; Messaros; Moritz Perczel; Nicolaus Perczel; Måderas, Josef och Ladislaus; Gyurman; Grimm; Busoti (muselman); Zamoisky (fransk undersåte); Dembinsky; Chojecky; Alexander Fredro; Matschinsky; Beizanti; Woroniecky (muselman); Latkowsky: Pozilemsky; Bartholomeus Szemere; Constantin Szemere; Michael Horwäth (prest); Stein Kmeti (muselmän); Såroczy; Ladislaus Kulman; Stojnisch; Johann. Balogh; Balogh j:r (muselmän); Zarffy; Beöthy; Wissocky:, Michael Taånssier; Kollmann; Fiala; Kollan; Zanycezky; Kmesics; Oroedi; Kim; Stefan Fosch; Schaiten Bay; Schneider; Schäpf (muselmän). Af dessa flyktingar hafva 7 eller 8 lyckats lemna Turkiet, så att för närvarande blott omkring 20 personer af de uppgifna äro qvar. Från Ofen berättas att den 7 dennes en honvedstransport af 400 man lyckats slå sig ifrån bevakningen och, till en del väl beväpnade, kasta sig in i skogstrakterna vid Bath och Rezsa. Trupper skickades genast till deras förföljande med sträng befallning att ögonblickligen nedskjuta hvar och en som gjorde det ringaste motstånd. Resultatet af denna jagt var icke kändt. Bedröfliga underrättelser ingå från alla håll, om de förhärjningar, som varit en följd af Donaus öfversvämningar. Isynnerhet har Raab lidit oerhördt. Öfver hundrade hus hafva instörtat och många menniskolif dervid gått förlorade. Från Maria-Teresiopel och dess omgifningar klagas öfver brist på bröd och foder. Det gifves nu ett stort antal byar, som förut beboddes af välmående bönder, hvarest man nu icke har tillräcklig brödföda. Ofen är nästan alldeles öde och folktomt; 300 hus stå obebodda. För att afhjelpa detta var förslag väckt att flytta universitetet från Pesth till Ofen. Det af krigets lidanden så svårt hemsökta Neusatz har blifvit öfversvämmadt af Donau. SCHWEIZ. Enligt berättelse från Zärich af den 13 Februari skall edsförbundsrådet i Bern hafva fått en note från lord Palmerston, med uppmaning att icke gifva efter för de öfriga stora makternas hot. Härmed öfverensstämmer den underrättelsen att när Baden nyligen hotade badiska flyktingarna i Schweiz med förlusten af sin borgarerätt i hemlandet, lät edsförbundsrådet tillkännagifva att om hotet verkställdes, så måste, för konseqvensens skull, äfven alla i Schweiz bosatta badiska undersåtare (som tillsammans äro omkring 15,000) förklaras sin bosättningsrätt derstädes förlustiga. ITALIEN. Courier Frangais talar om allvarsamma orolighe:er, som skola utbrustit i Anconz. Franska konsuln derstädes skall hafva nödgats tillgripa de mest kraftiga åtgärder för att kunna beskydda sina landsmän. Från Neapel berättas den 25 Januari — authentiskt heter det nu — att påfliga hofvet skulle instundande Askonsdag återvända till Rom, i trots af de fortfarande inkasten från diplomaternas ultraparti. På sjelfva Askonsdagen skulle Hans Helighet dessförinnan beströ Hans Maj:t konung Ferdinand af Neapel och hela den kongl. familjen med aska, hvarefter H: M. skulle beledsaga H. H. på resan, åtminstone till gränsen. Band ämnen för det heliga konsistoriets rådplägning, under vistelsen i Neapel, var äfven frågan om konung Ferdinands frisägelse från den trohetsed, ban svurit åt Neapolitanska grundlagen. Det påstås att påven sjelf velat förunna H. M. en sådan frisägelse, men att saken funnits särdeles betänklig för majoriteten af deras eminenser kardinalerna. EREKTAND

26 februari 1850, sida 2

Thumbnail