af Preussens anmärkning, såsom obefogad. Det anses väl ock något underligt, huru Preussen kunnat taga illa, att danska regeringen uttalar sig i motsats till den preussiska, angående samma förhållanden som just varit föremål för kriget emellan begge makterna, till dess de nu blifvit föremål för underhandlingarna. Finansministern hade afgifvit ett lagförslag angående ett nytt statslån. Det afser bemyndigandet till upptagandet af 7 millioner rbd kontant, på det ändamålsenligaste och billigaste sält, samt att genom frivillig öfverenskommelse söka utvexla kreditbevisen från 1848 mot statsobligatoner. Allt hvad sålunda erhålles, kommer att allenast användas för landtoch sjöförsvaret, utöfver de ordinarie anslagen. Lånet begäres såsom ett förtroen devotum och snart beslut önskas. PORTUGAL. En stark jäsning råder i sinnena. Pärskammaren hade väl med 29 röster mot 22 frikänt grefve Thomar från en betänklig anklagelse, angående vissa upplysningar, som varit meddelade i engelska tidningen Morning Post; men detta var en följd, af att han vetat förskaffa sig majoritet genom nya pärstillsättningar, och folket anser grefven i alla fall skyldig, Hertigen af Saldanha, som i pärskammaren röstade mot Thomar, uppkailades derefter till drottningen och afsattes från sin befattning som öfverkammarherre. En brittisk flotta ligger på Tajo, och prinsessan af Joinville befinner sig på slottet Necessidades. FRANKRIKE. Lagstiftande församlingen har den 13 och 14 Febr. med obetydliga modifikationer antagit artiklårne 7—17 af undervisningslagen, som bestämmer ett s. k. akademiskt råds funktioner. Den 13 interpellerades justitieministern i anledning deraf, att Proudbon blifvit satt i ensamt och så hårdt fängelse, att ej ens hans familj får besöka honom. Justitieministern gaf den upplysning, att Proudhon icke var förhindrad från samqväm med de andra fångarne, och nationalförsamlingen öfvergick till dagordningen med 434 röster mot 168. Derefter uppträdde Leon Faucher mot Nadauds förslag om allmänna arbetens öfverlemnande till arbetare-associationer. Diskussionen härom fortsattes äfven följande dagen, den 16, då Nadauds förslag, oaktadt ministerens motstånd, genomgick företa läsningen, med 308 röster, mot 299. Derefter uppträdde Pascal Duprat med en interpellation mot krigsministern angåenre de vidsträckta militärdistrikten. Hans häftiga anfall mot regeringen och serskildt mot presidenten föranledde starkt tumult, som förnyades då krigsministern formligen utmanade berg partiet. I sitt tal bestred Pascal Duprat regeringens rättighet, att utan lagstiftande maktens hö rande kunna förändra militärdisiriktens indelning. Hvad är meningen med denna godtyckliga åtgärd ? frågade han. VÄr meningen att stärka regeringens makt? (Larm.) Presidenten har efter hand vändt sig till alla partier, till alla intressen för att skapa sig en personlig makt. Han har föreslagit åtgärder. för att åstadkomma arbetarepensioner och sålunda förskaffa sig deras stöd. Han har företagit fälttåget mot Rom för att försäkra sig om presterskapets välvilja; han har slutligen föreslagit att höja underofficerarnes aflöning med 20 centimer (pr dag) för att vinna armeen. Han har begagnat sin onkels, kejsar Napoleons namn till titel på en tidning, hvars förnämsta befattning är att beskylla majoriteten för overksamhet, medan det är regeringen sjelf, som alldeles icke gör någon ting. Men detta är icke allt. Har icke tidningen Le Napoleon uppställt det alternativ för presidenten, att efter händelsernas gång bifva en imitatör af antingen Washington eller ...... Röst från venstern: Eller kejsar Soulouque. (Häftigt larm.) Ordföranden: Jag måste bedja afbrytaren icke betjena sig af opassande uttryck. (Tilltagande larm.) Duprat fortsätter sitt tal under ofta förnyade afbrott och säger bland annat att man nästan kunde komma på den förmodan, att presidenten vidtagit den ifrågavarande åtgärden i brottslig afsigt. Talaren slutade med att begära förklaringar af ministeren. Krigsministern general DHautpouls ord voro bufvudsakligen följande: Jag tror det icke vara möjligt att missbruka ordet på ett mera inkonstitutionelt sätt. Jag vet att församlingen är suverän; men presidentens makt utgår ock från folkets omröstning. (Ja, ja!) Talaren har uppställt så förunderliga påståenden, att församlingen täcktes tillåta regeringen att icke följa honom på denna terräng. Då ban öppet förklarar sin mening, skola vi svara honom. Krigsministern går icke in på frågan om åtgärdens laglighet, men åberopar flere exempel från föregående regeringar, som efter behag förminskat eller utvidgat militärdistrikten. Regeringen ville icke hota friheten, utan tvärtom försvara den mot partiernas anfall. Afsigten var endast att centralisera trupperna och gifva AL as TE uh ag ARK LL. 8 oo