I . : Preussens Konstitution. sanktionerad den 31 Januari 1850. (Slut fr. gärdagsbl.) IV. Tit. Om Ministrarne. Art. 60. Ministrarne, äfvensom de embetsmän, som företräda deras ställe, hafva tillträde till båda kamrarne och måste vid hvarje tillfalle höras, om de sådant äska. Hvarj2 kammare kän fordra ministrarnes närvaro. De hafva endast då rösträtt i ena eller andra kammaren, om de äro medlemmar af densamma. Art. 61. Ministrarne kunna, genom en kammares bestut, anklagas för författningskränkning, falhet eller förräderi. Öfver en sådan anklage!se dömer monarkiens högsta domstol! i plenarsession. Sålinge tvenne högsta domstolar finnas, böra dessa för deta ändamål sammanträda, Närmare bestämmelser öfver de fall, då en sådan ansvarighet inträder, och öfver förfarandet och straffmåttet, förbehållas en särskild lag. V Tit. Om Kamrarne. Art. 62. Den lagstiftande makten utöfvas gemensamt af konungen och två kamrar. Konungen och båda kamrarnes sammanstämmande beslut är erforderligt för hvarje lag. Finansförslag och förslag till statsregleringen framläggas först för nedra kammaren; de sednare antagas eller förkastas i sin helbet af öfce kammaren. Ar:. 63. Nir kamrarne icke äro tillsammans, kunna under hela ministerens ansvarighat förordningar, som icke strida mot författningen, ufördas, men endast i dena hindelse, att den allmänna säkerhetens upprätthå!lande eller afhjelpandet af en ovanlig nöd fordrar det. Dessa förordningar böra vid kamrarnes nästa sammanträde föreläggas dem till stadfästelse. Art. 64. Rättigheten att föreslå lagar tillkommer konungen liksom hvardera kammaren. Lagförslag, som förkastas af konungen eller af en bland kamrarne, kunna icke ånyo framläggas under samma session. . Art. 65. Öfra kammaren består: a) af de till myndig ålder komne kongl. prinsarne; b) af hufvudmännen för de fordna riksomedelbara husen i Preussen ech af hufvudmännen för de familjer, hvilka på grund af kongl. förordning erhålla rätt till säte och stämma i öfra kammaren — en rätt, som är ärftlig efter förstfödslorätten i rakt nedstigande linie; i denna förordning fastställas tillika de vilkor, hvarunder denna rättighet förenas med innehafvandet af en viss jordegendom. Rättigheten kan utöfrvas gekom fullmäktig och anses hviland2, så länge innehafvaren är minderårig eller står i tiensteförhållanda tll rageriogar i icke-tyska stater eller har sin bani: : utom konungariket Preussen; c) af sådane i ät mar, hvilka af konungen utnämnas på lifstid. Deras antal får icke öfverstiga tiondedelen af de under a och 6 nämnda ledamöter; d) af 90 medemmar, hvilka. i af lagen fastställda valdistrikter och medelst direkta val enligt lagens föreskrifter utses af det trettiodubbla antalet bland de primärväljare, hvilka erlägga de högsta direkta skatterna; e) af trettio enligt lagens föreskrift af kommunalråden valda ledaRER RR a