dast inom kammaren sjelf och på grund af arbotsc ordningen (9 78) dragas till räkenskap. JIngenleda-lt mot af isramaren kan utan dennas samtycke häktas eller tzas i förhör för en straff underkastad:; handling. oc han ej gripes vid gerningens utöfvandell eller under nästpåföljande dag. Utan enahanda bi-li fall får han ej häktas för skuld. Hvarje straff för-l. farande mot en medlem af kammaren samt hvarje ceiviloch undersöknings-arrest upphäfves, om kammaren sådant äskar, så länge sessionerna fortgå. Art. 85. Nedre kammarens medlemmar erhålla af statskassan dagtraktamente och resekostnadsersättniag, bestämda efter lag. Det är icke tillåtet att! afsäga sig dem. VI Tit. Om domaremakten. Art 86. Den lagskipande makten utöfvas i konungens namn af oberoende, ingen annan auktoritet än lagens underkastade, domstolar. Domsluten afkunnas och verkställas i konungens namn. Art. 87. Domare utnämnas på lifstid af konungen eller i dess namn. De kunna endast genom domslut och på grunder, som lagarne förutsett och bestämt, afsättas eller suspenderas. Blott af orsaker och under former, som äro i lag angifna samt endast på grund af domslut, kunna domare underkastas en suspension tills vidare, hvilken icke inträder i kraft af iag, eller mot sin vilja förflyttas på en annan plats eller pensioneras. Denna bestämmelse eger ingen tillämplighet på förflyttningar som blifva nödvändiza, till följd af förändringar i domstolarnes organisation. : Art. 88. Iaga andra med lön försedda statsembeten få hädanefter lemnas åt domare. Undantag medgifves endasi på grund af lag. Art. 89. Domstolarnes organisation bestämmes genom lag. Art. 90. Till domaresyssla får endast den kallas, hvilken efter lagens föreskrift ådagalagt sin duglighet derti!l. Art. 91. Domstolar för särskilda slag af angelägenheter, isynnerhet handelsoch näringsdomstolar. skola på lagstiftningsväg inrättas på de orter, der behofyvet gör dem nödvändiga. Genom lag fastställas dylika domsiolars organisation och kompetens, rättegångsförfarandet vid dem, medlemmarnes utnämnande. dessas serskilda förhållanden och tiden, som deras befattning varar. Art. 92. Blott en högsta domstol skall finnas i Preussen. Art. 93. Domstolsförhandlingarne i borgerliga och brottmålssaker skola vara offentliga. Likväl kan genom ett offentligen förkunnadt beslut af domstolen offentligheten uteslutas i ordningens eller sedlighetens intresse. I andra fall kan offentligheten endast genom lagar inskränkas. Art. 94. Vid förbrytelser, som äro belagda med svåra siraff. vid alla politiska förbrytefser och alla tryckfrihetsförbrytelser, för hvilka lagen icke gör ett uttryckligt undantag, afgöra jurymän öfver den an Lagen ordnar jurydomstolaron. Art. 95. Medelst en efter kamrarnes föregående samtycke utfärdad lag kan en serskild jurydomstol upprättas, hvilken eger att döma öfver nögförräderi och sådane svåra förbrytelser mot statens inre och yttre säkerhet, hvilka lagen anvisar åt denna domstol. Lagen angifver huru jurymän skola utses vid denna domstol. Art. 96. Damstolarnes och förvaltniagsmyndigheternas kompetens bestämmes af lag. En af lagen betecknad domsto! afdömer kompetens-tvister mellan förvaltningsoch domare-myndigheter. Art. 97. Lagen bestämmer de vilkor, hvarunder offentliga militäroch civil-embetsmän kunna inför rätta anklagas för rättsförnärmelser, föröfvade genom öfverskridande af deras tjenstebefogenbet. Härtill erfordras likväl icke något föregående samtycke af deras förman. VII Tit. Om statens öfriga tjenstemän. Art. 98. De till domareståndet icke hörande embetsoch tjenstemän, generaladvokaterna deri inbegripna, skola få sina rättigheter bestämda genom en lag, som utan att onödigt inskränka regeringen i valet af de verkställande organerna, gifver embetsmännen lämpligt skydd mot godtyckligt beröfvande af tjenst och inkomster. VIII Tit. Om finansförvaltningen. Art. 99. Alla statens inkomster och utgifter måste för hvarje år på förband beräknas och upptagas i statsbudgeten, hvilken årligen fastställes genom en lag. Art. 400: Skatter och pilagor för statskassans räkniog få endast uppbäras om de äro upptagna i budgeten eiler anordnade genom särskilda lagar. Art. 401. I beskattningsväg få inga privilegier införas. Den gällande lagstiftningen öfver beskattningen underkastas en revision, genom hvilken alla företrädesrättigheter afskaffas. Art. 402. Blott på grund af lag kunna statsoch kommunaltjenstemän uppbära sportler. Art. 403. Upptagande af lån för statskassan eger endast rum på grund af en lag. Detsamma gäller om öfvertagande af garantier, som kunna ådraga staten utgifter. Art. 404. Till öfverskridande af gjorda anslag erfordras kamrarnes bifall vid nästa session. Räkningarne öfver statshushållningen pröfvas och fastställas af öfverräkne-kammarenr. Den allvänna räkenskapen öfver statshushållningen jemte en öfversigt af statens skulder framlägges för kamrarne med öfverräknekammarens anmärkningar, för att befria regeringen från vidare ansvar. En särskild lag skall bestämma öfver räknekammarens organisation och rättigheter. IX Tit. Om Kommunal-, Krets-, Distriktoch Provins-indelningen. Art. 4105. De till Preussiska staten hörande kommuners, kretsars, distrikters och provinsers representation och förvaltning skola närmare ordnas af serskilda lagar under fasthållande af följande grundsatser: 4) Öfver provinsernas, distriktens, kretsarnes och kommunernas inre och speciella angelägenheter besluta af valda representanter beståendöförsamlingar, hvilkas beslut utföras af föreståndarne för provinserna, distrikterna, kretsarne och kommunerna. Lagen bestämmer de fall, då dessa församlingars beslut äro underkastade stadfästelse af statsregeringen eller en högre representation. 2) Föreståndarne för Provinserna, distrikterna och kretsarne utnämnas af konungen. Beträffande statens medverkan vid kommunalföreståndarnes tillsättande och utöfvandet af den kommunerna tillkommande valrätt, skola närmare bestämmelser inaehållas i kommunalordningen. 3) Kommunerna ega att sjelfständigt förvalta sina inre angelägenheter under statens lagligen ordnade öfveruppsigt. Lagen fastställer kommunermana dalsanmanda 3 rea