Aftonbladet – 23 februari 1850, sida 2

Det femte numret af Le Napoldgon har utkommit och är åter skrifvet i en ganska trotsig och högtrafvande ton. Deri talas åter om kejsarens brorson, om att nationen utvalt L. Napoleon, som derföre är mera sadelfast än både Ludvig Filip och Carl X o. s. v. Anfallen äro dock icke nu riktade mot hela majoriteten, utan endast mot det ultra-legitimistiska partiet, mot hvars organer Le Napolgon förer en ifrig polemik. I öfrigt meddelas i detta nummer, liksom i de föregående, små berättelser om socialismens framsteg, om de bemliga sällskapernas ränksmiderier. Armen smickras med hopp om lagförslag till förmån för den lägre militären. Valmännen uppmanas i en till halfs hotande, till halfs bedjande artikel att vid de förestående valen rösta i regeringens intresse, som Le Napoleon anser vara deras eget. Den vidsträckta myndighet som blifvit uppdragen åt generalerna de Castellane, Rostolan och Gemeau, har väckt det största uppseende. Nu tros det äfven att general Changarnier skall få befäl öfver ett par militärdistrikter utom hufvudstadens. Ja, flera tidningar hafva på fullt allvar påstått, att fråga verkligen lär vara om att indela hela Frankrike i 4 (eller enligt andra uppgifter 6) stora militärdistrikter, med Bonapartistiska generaler i spetsen. Polisprefekten Carlier har, i anledning af den åter börjande valagitationen, utfärdat ett cirkulär till poliskommissarierna i Paris; detta cirkulär är en ny krigsförklaring mot socialismen, som, enligt cirkulärets ord, urartat och så småningom blifvit endast ett revolutionärt vapen. Reformen (heter det vidare) det är framåtskridande. Socialismen, det är barbariet. TYSKLAND. Preussiska regeringens officiella blad Staatsanzeiger, medde!iade den 43 dennes ett utdrag af protokoliet öfver tyska förvaltningsrådets förhandlingar för den 453, och som innehåller ett dekret till inkallsnde af riksförsamlingen den 20 Mars. Förvaltningsrådet har enhälligt fastställt följande beslut: -4:0. Den uti art. IV uti fördraget af den 26 Maj 1849 berörde riksförsamling sammankallas den 20 Mars 4850 i staden Erfurt. 2:o. Till denna riksförsamiing afgilvas, genom förvaltningsrådet, tyska förbundsstatens författningsutkast, och dertill hörande vallag, i det skick detta utkast blifvit antaget af de, på grund af fördraget den 26 Maj 1849, allierade tyska regeringar, jemte de ytterligare erforderliga förslager. 3:o. Den genom närvarande beslut inkallade riksförsamlingens åtgörande och befogenhet inskränkes till öfverläggningar om detta den tyska förbundsstatens författningsutkast, samt den dertill hörande vallag, äfvensom de med författningsutkastet i nödvändigt sammanhang stående förslager. 4:0. Samtliga allierade regeringar uppmanas att, i rätter tid, gilva erforderlig offentlighet åt detta dekret, som genast skall meddelas dem genom direkt skrifvelse. Cleve den 42 Febr. Sedan ungefär 8 dagar hafva vi återigen haft det bedröfliga skådespelet af en betydande öfversvämning, som sträckt sig från Nymwegen till ofvanför Cleve cch hårdt drabbat de preussiska orterna Zyfllich, VWyler, Cranenburg, Nie), Mehr, Donsbräggen, Bimmen, Keeken, Döffelward och Rindern. Mer än 8,000 menniskor, som bo på denza yta af omkring 25000 morgen, lida för 42:te gången från år 1824 denna olycka och hafva gjort en förlust af mer än 100.000 rdr. Utom att vinterfrukterna åter blifvit förderfvade, har den de sednare dagarna rasande stormen, genom vågornas våldsamhet, slagit i spillror en mängd byggnader. Från al:a sidor ingå berättelser om olyckans vidd. En mängd boskap har äfven omkommit i vattnet UNGERN. General Klopka har, uti ett bref till fälttygmästar v. Haynau, dateradt London den 6 Febr., beklagat sig deröfver att kapitulationen vid Komorn icke hållits i helgd, utan flera deruti inbegripne personer blifvit med våld instuckna uti armen etc. Klapka påminner generalen att de kejserliga parlamentärerna försäkrat: att kejsaren skulle följa sitt hjertas anborna böjelse och straxt efter fästningens kapitulation öfva nåd och mildhet mot våra landsmän och mot dem af våra fängslade vapenbröder, som på nåd och onåd och med förtroende till segrarens ädelmod gifvit sig. Man har sedan sett huru dessa kejsarens högtidliga löften hållits och huru de vid Vilagos kapitulerande generalerna fingo med lifvet umgälla sitt dåraktiga förtroende till segrarens ädelmod. TURKIET. Innevarande år begyntes i Smyrna med regn, som fortfor oupphörligt ända till den 21 Jan., då luften med ens klarnade, under några häftiga jordstötar, hvarefter den förfärligaste nordanstorm uppkom och fortfor ända till den 28 samt medförde en väderlek, som i Mindre Asien är alldeles obekant. Kölden nedgick nemligen till 81,9 Reaumur (10349 Celsii), och då folket saknar varm beklädnad samt man i de flesta hus icke vet om kakelugnar eller andra värmningsanstalter. eller dunbäddar, icke ens