Aftonbladet – 16 februari 1850, sida 3

ämne, än någon annan af de växter vi odla. Hvyete innehåller endast 42 procent, bönor 25, men kål ända till 40 procent närande ämne. Den är således ett af de bästa födoämnen som finnas. Om man blott kunde göra den angenäm för smaken och lätt att smälta, så skulle den vara ett af de tjenligaste surrogater för potates. Den irländska så kallade kolcannon (kål och potates blandsde tillsammans) har fått ett så stort beröm, just för kålens utomordentligt muskelstärkande kraft, som deremot finnes i långt mindre mån hos potates. Ett vanligt åkerland frambringar en till vigten större qvantitet af detta födoämne, än af något annat växtslag. Men kålen utmattar deremot jorden till den grad, att man svårligen året derpå kan af samma jord få en god hveteskörd. Det der utsådda hvetet kommer väl upp, men får kort halm; och gär snart i ax som blifva mycket små och innehålla ringa sädeskorn. Den kemiska analysen utvisar dock sättet att med minsta kostnad godtgöra denna jordens utmattning. I många delar af England växer ginst vildt, och betraktas som ogräs. I andra orter äro stora sträckor betäckta dermed, och man begagnar växten till fodoämne. Genom kemisk undersökning kar dess närande kraft blifvit ådagalogd. Torkad innehåller den 30 procent muskelstärkande ämne, och står i detta afseende efter endast för kålen. Det är så: ledes otvifvelaktigt, att en mer utvidgad odling deraf på svag jordmån skulle vara förmånlig för landtmannen. Tussac-gräs, som härstammar från Falklandsjarna, är mycket gödande för boskap, i synnerhet för hästar. Man har pvyligen infört sådant till utsäde i England, och produkten deraf -har blifvit analyserad. Proportionen af muskelstärkande ämne i detta gräs, sedan det blifvit torkadt, är lika stor som i det bästa hvete, hafra eller korn. Dess närande egenskap är således bekräftad, och dess allmänna införande såsom födoämne för kreaturen skulle vara önskligt. Det är öfverflödigt att utbreda sig öfver den ekonomiska vigten af dessa undersöknir ; den faller klart i ögonen, men resultaterne angåäfven frågor af högre betydenhet, som ej kunna undfalla läsaren. (Läsebibl.) Rältelser: IX JM 37, sid. 2, sp. 1,15 r. står: Athen och Pantheon läs: Athen och Parthenon: I MM 39 sid. 2, sp. 3, noten, r. 2 och 3 nedifrån står: retrace their stops läs: retrace their steps.