Aftonbladet – 16 februari 1850, sida 3

SR BLANDADE ÄMNEN: En poet af fattigdom urståndsatt att betala några qvartalers hyra proponerades af sin värd att få densamma efterskänkt, så vida han genast besvarade nedanstående frågor. Hvem älskar Gud? Hvem älskar satan? Hvem älskar verlden? Hvem älskar jag? Nemligen värdshusvärden? Gud älskar den, som håller dygden kär! Och satan älskar den, som trifs i syndens yra! Och verlden älskar den, som rik och mägtig är! Och ni skall älska mig, blott jag betalt er hyra! —t— OM DEN VEGETABILISKA FÖDAN. (Utdrag ur Edinburgh Review.) Nyligen gjorda experimenter, för att bestämma proportionen af saltpeterämne i hvete, hafva visat oriktigheten af de föreställningar man hittills i detta afseende byst. Man har länge trott, att hvete från de varmare klimaterne, såsom innehållande mer salpeterämne, skulle vara mer födande och följaktligen äfven i pekuniärt hänseende att föredraga framför hvete från den tempererade zonen. Men de sednast gjorda iakttagelser hafva ådagalagt, att brittiskt hvete är fullkomligt lika så födande som hyete från Indien, Australien eller Svarta Hafvet. Mjölnaren blandar utländskt hvete i det brittiska, för att kunna lefyverera åt bagaren ett mjöl som suger i sig mera vatten. Pastejbagaren och makaronitillverkaren söka äfven utländskt hvete, för att få en deg som hänger väl ihop. Dessa egenskaper har man trott sig finna endast hos sådant hvete, som innehåller en stor qvantitet limaktigt ämne. De nyaste kemiska försöken hafva upplyst om misstaget häruti. Samma förhållande är med den föreställningen, att i hvete skulle finns mera närande och muskelstärkande ämne, än i hafra. Erfarenheten har visat, atthafra, sådan den produceras i Skottland, utgör den mest närande föda. Englands vanor, och den löjlighet som den berömde doktor Johnson kastat öfver skottarnes bruk, hade nära nog bragt dem derhän att öfvergifva sin nationaldiet; men hu kommer kemien att motverka en sådan förändring, och visar att hafra och hafremjöl öfverträffa i muskelstärkande kraft det bästa hvete och det vackraste hvetmjöl. Kemien har tilllika ådagalagt, att de växtdelar, hvilka man hittills ansett ogagneliga, hafva långt meravärde än man föreställt sig. Genom analytisk undersökning af kliet eller sådorna har det blifvit bevist, att de äro rikare på muskelstärkande ämnen, än sjelfva den inre hvita kärnan af säden; hvilket förklarar orsaken, hvarföre dessa växtdelar utgöra en så stärkande föda för boskapen. Genom samma kemiska analys har äfven rätta värdet af flera andra yvegetabiliska ämnen blifvit ådagalagdt. Kål har hittills i England varit ringa aktad, såväl för bordets som lådugårdens behof. I norra Tyskland och Skandinavien har man deremot länge vetat skatta dess värde. Resultatet af de undersökningar som nu, i anledning af missväxten på potates blifvit företagna, är lika upplysande som oväntadt. Om kålen torkas, i att den kan sättas i jemförelse med hvete, hafra, bönor m, m., så är den rikare på muskelstärkande