Aftonbladet – 15 februari 1850, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: MÄRKVÄRDIG SJUKDOMSHISTORIA. I det sist utkomna häftet af Hygiea läses följande, meddeladt af doktor A. J. Björck i Östersund: Fru H., 23—924 år gammal, gift sedan 4 år, bar senomgått alla de vanliga barnsjukdomarne, samt id 42—43 års ålder en nervyfeber, som höll henne rid sängen i nära 4 månader. Har sedan ej varit juk, men lidit af s. k. nervsvaghet samt, litet emelan, cardialgiska plågor. Har ej varit hysterisk, utan, såsom hennes slägt i allmänhet, snarare haft ett legmatiskt temperament, än på något sätt lutat åt det öfversinliga. 41847 i medio af Februari hade hon, då hennes man var borta på en resa, en natt öljande vision: Innan hon släckt ljuset, tyckte hon lörren till salen slås upp och en karl inrusa, med n blottad knif i handen, hvilken han stötte i brötet på hennes, såsom hon tyckte, bredvid sig ligande man. Visionen var till den grad tydlig, att on tyckte sig känna huru det varma blodet forssade fver henne. Hon förlorade likväl ej sansningen, inkallade domestikerna, utan att för dem omtala syren (de funno dörren verkl. öppen), — men blef af örskräckelsen några veckor så svag, att hon måste hålla sig i sängen. Tiden förflöt utan vidare syner, men under ett nervretligt och uppskakedt tillstånd, ill d. 4:sta September, då hon lyckligen förlöstes med ett gossebarn. Den till anletsdrag, klädedrägt etc. djupt i minnet ippräglade första visionen infann ig nu, åtta dagar efter förlossningen, och förföljde venne sedan dagligen och stundeligen, utan att likväl visa några mordiska afsigter, men besvärlig och ärgången, så att han t. ex. åt af hemies tallrik, et af smörgåsen etc, etg.j, I slutet af Oktober inann sig ännu en person, sällskapande med den förre ch till fysionomi och kläder lika tydligt framstående, å att hon noga kunde beskrifva båda. Vid denna tid öljde jag fru H en afton hem från en soupt och fann venne af djup förskräckelse blekna, då hon, genom önstret på en till salen ledande tamburdörr, varseblef båda visionerna, tittande på henne genom ru: an. Det fordrades dock alltid dager eller ljus för ut bon skule se dem! — Ingendera af dessa per oner visste hon sig förr hafva sett i verkligheten. medio af December ökades sällskapet med en, för mkring 40 år sedan, afliden morbror. Denne viåade hon en dag tilltala — och fick äfven svar! Inichållet af dessa samtal har hon till största delen ;j velat yppa, men då hon, på mannens och släglingars begäran, ställde till honom frågor angående, dels döde, dels aflägsne personer, gaf han, på en del af dessa, svar, som ibland slogo in, ibland cj: på en del frågor följde ej svar. Hvarje dag kl. 44 f. m. hade denne stämt möte. med benne i salen och vijade mycket missnöje om hon någon gång uteble. Vid två af dessa märkvärdiga rencontres var jag