Aftonbladet – 11 februari 1850, sida 3

som beklädnaden; utan att invertes medel härvid måste vara verksamma, Efterforskar man dessa, .så öfverraskas troligen mängden af våra nordiska läsare vid den erinran, att ingen ibland de ofvan uppräknade folkstammarne förtär spirituosa, och att högst få individer ibland dem hafva genom resande haft tillfälle att göra bekantskap dermed. De för den svåraste kölden utsatta — Eskimåerna och kustboerna vid Behringssundet — kunna, tvärt emot andra vildars tycke, icke fördraga smaken deraf; och hvad Kirgiserna och Tartarerna beträffar, så dricka de väl stundom ett slags jäst dryck (Kumyss), af stomjölk men denna dryck är icke mera sprithaitig än vårt svagdricka. Deremot är det för alla dessa stammar gemensamt att hufvudsakligen förtära animalisk föda, och af vegetabilisk mest sådan som innehåller mycket qväfve (t. ex. the, hvaraf ett sröfre slag användes i stor mängd bland steppernas invånare). Tillika förtära de feta ämnen i mängd, såsom grädde och smör, bland herdefolken; lax, skälspeck och tran, bland polarfolken. Eskimåen dricker tran för att hålla sig verm, och de halfnakna invånarne i grannskapet af Behringssundet rådde den en vinter hos dem infrusne nordpolsfararen Hearne att ;raktera sitt af skörbjugg angripna manskap med samma vämjeliga läckerhet, såsom det säkraste medlet att hålla dem vid helsa och värma. Dessa iakttagelser hafva föranledt omedelbara emförelseförsök öfver verkan af olika födoämnen, under olika väderlek, och man har deraf kommit till följande slutsatser. För att skaffa sig ett inre förråd af värma, till trotsande af yttre köld, bör man undvika alla slags spirituosa, till och med öl och svagdricka, och i stället dricka stark buljong samt förtära kött, helst vildt, jemte feta saker, såsom smör, ägg, fläsk. Såsom dryck är friskt källvatten bäst, men äfven tå, kaffe, ehoklad, emedan de alia innehålla det starkt qväfhaltiga och proteinbildande ämne, som är kändt under namn af thein eller cäfein. Till kroppens härdning hör äfven bruket af kalla bad, hastigt använda; den som t. ex. blott gör sig till en sed att tvätta fötterna lika ofta och på samma sätt som händerna, bar aldrig kalla fötter, och förfryser dem än mindre. Med denna diet kan beklädnaden vårdslösas ganska mycket, äfven under stark köld. Vill man göra ett försök på en månad, eller något mera i den mån man vant sig förut vid någon helt olika diet, så erfar men snart bekräftelse på uppgiften. Men man skall äfven erfara att ett obetydligt mellanslag af spirituosa, och än mera en återgång till hvad man kallar en hög, d. v. s. starkt sprithaluig diet, hastigt återkallar den förra ruskigheten. Sommertiden är en motsatt diet, af samma skäl, förmånlig såsom medel. mot luftens hetta. Likasom man vintertiden kan med framgång följa polarinvånarnes exempel, kan man företrädesvis välja tropikinvånarnes om sommaren. Vextämnen till näringsmedel, föga kött eller feta ämnen; sparsamt med. kaffe, t, buljong, men deremot någongång vin eller andra spirituosa, ehuru aldrig hvardagligen, för att ej få ovanor, äro då att förorda. En frisk källa ger i alla fall den bästa drycken.