nållande till folkmängden derefter minskats mer och ner iaom öfrige länen i följande ordning, nemligen: nom Götheborgs, Calmar, Gottlands, Kronobergs, Upsala, Geflaborgs, Christianstads, Stockholms, Malmöhus, Nerikes, Skaraborgs, Östergötblands, Elfsborgs, Hallands, Jönköpings, Södermanlands, Vestmanlands, Norrbottens, Vester-Norrlands, Vermlands, Kopparbergs, Vesterbottens och Jemtlanis; — att olikheten uti ifrågavarande afseende varit så stor, att i förhållande till folkmängden de dömdes antal inom Stockholms stad varit omkring 2 gånger större, än inom Blekinge län; — men derstädes nära dubbelt större, än inom Götheborgs, och mer än dubbelt så stort som inom Calmar, Gottlands, Kronobergs, Upsala och Gefleborgs län; öfver 2 gånger: större, än inom Christianstads, Stockholms, Malmöhus, Nerikes, Skaraborgs, Ostergöthlands, Elfsborgs och Hallands län; öfver 4 gånger större än inom Jönköpings, Södermanlands och Vestmanlands; öfver 6 gånger större än inom Norrbottens, Vester-Norr-:lands och Vermlands; öfver 9 gånger större än inom Kopparbergs och Vesterbottens län, samt öfver 26 gånger större än inom Jemtlands län; dels att ingen lifstidsfånge och ingen försvarslös person, utan endast 2 til! straff-fängelse på bestämd tid dömde personer, ankommit från Jemtlands län; samt att för öfrigt ingen lifstidsfånge af mankön ankommit från Vesterbottens län, och ingen af qvinkön från Blekinge, Calmar, Hallands, Kopparbergs, Kronobergs, Nerikes, Skaraborgs, Stockholms, Södermanlands, Vermlands, Vestmanlands och Östergöthlands län; ingen till straff-fängelse få bestämd tid dömd qvinna ifrån Kronobergs, Norrbottens och Vestmanlands län; samt att ingen försvarslös hvarken men eller qvinna ankommit från Vesterbottens län och ingen. qvinna ifrån Gottlands, Nerikes, Norrbottens, Stockholms, Södermanlands, Vermlands och Vester-Norrlands; men att deremot ensamt från Stockholms stad ankommit 187 försvarslöse män och 31 qviznor, eller omkring en tredjedel af den från hela riket ankomne personalen; dels att bland dem, som från vårfvade regementerne utstrukits, för att vid krono-arbetskårns soldatklass uttjena ingången kapitulation, de fleste ankommit från marinregementet, och der-näst från andra lifgardet samt Svea och Göiha artilleriregementen, men att deremot ingen ankommit från Wendes artilleri; samt 35) att bland de år 1848 till straffarbetsfängelserne ankomne fångar, dömde till arbete på lifstiden, eller på bestämd tid, omkring 68 procent föröfvat rån och röfveri eller annat tjufnadsbrott, omkring 15 procent mord och dråp, eller annat våld å per son, samt omkring 4 procent förfalskningsbrott och bedrägeri. Om de år 1848 ankorne straff-fångarnes förbrytelser jemnföras med deras, som ankommit år 1847, så inhemtas hufvudsakligen i afseende på de gröfre brotten, att bland de år 1848 ankomne straffarbetsfångarne, 5 begått mordbrand, 7 tidelag, 36 rån och: röfveri eller delaktighet deri; men aw bland dem, som ankommit år 4847, endast 4 begått mordbrand, 4 tidelag samt 47 rån och röfveri eller delsktighet deri; — att deremot bland de 4847 ankomre strafffångarne 27 begått barnamord och 93 fjord stöld, under det att bland de år 1848 an: dast 135 begått barnamord och endast 73 i san stöld, samt att de i öfrigt för tjufnadsbroit dömde äfvenledes varit något mindre år 1848, likasom ock hela antalet af de sistoämnde år ankomne straffarbetsfångarne med 8 understigit deras anial, som föregående året till straffarbetsfängelserne oda) (Forts.