Aftonbladet – 4 februari 1850, sida 3

vidare få infinna mig på kontrollverket, innan jag förut underrättat honom om, när jag ämnade komma. Hr öfverdirektörens mot mig vidtagne åtgärd förefaller destomer oförklarlig, som, enligt hans tillkännagifvande, det icke är någon misstro till min skicklighet, som gifvit honom anledning dertill; och enär dertill kommer, att hr öfverdirektören, uti sin till kongl. statskontoret ingifne skrift af den 93 sistlidns November, angående filosofiemagistern C. J. Keijsers tillämnade antagande till amanuens vid verket, anmält att ett biträde vore nödigt, i anseende till de i sednare tider ökade göromålen, samt den svårighet som äfven eljest visat sig för desses bestridande om någon af den nuvarande tjenstemannapersonalen af sjukdom eller annan omständighet hindrats från tjenstgöring,, samt detta fall sistnämnde dag inträffat, emedan myntoch bergsproberaren hr Seb. Tham var af sjukdom frånvarande, och vid hr öfverdirektörens ankomst saknade hr kontrollören allt biträde, med undantag af mig, som då gick honom tillhanda. Enär det icke är för mig möjligt att på samma gång ställa mig kongl. statskontorets föreskrift och hr öfverdirektörens oväntade förbud till efterrättelse, samt hr kontrollöroa icke allenast vid ofvan omtämnde tilfälle inför hr öfverdirektören, utan äfven sedermera för mig tillkännagifvit, att han, enligt den för kongl. tontrollverket gällande instruktion icke allenast vore berättigad till, utan äfven påräknade mitt biträde vid de göromål, hvartill han anser mig lämplig; och då i 9 af instruktionen det är amanuenserne ålagdt att, i afseende å de till kontorets befattning hörende ärenden, ställa sig öfverdirektörens och kontrollörens föreskrifter till noga efterrättelse, så nödgas jag, ehuru obehagligt för: mig, hos kongl. statskontoret anmäla hvad sålunda inträffat och begära kongl. statskontorets föreskrift om huru jag i slikt fall bör mig förhälla. Swockholm den 29 Janusri 1830. A. M. Gullbrandsson. (22 5.) Transsumt af kongl. instruktionen för kontrollverket af den 30 April 1836. 4 S. Till amanuenser vid kontrollkontoret antagas af bergskollegium (numera statskontoret) genom protokollsutdrag, efter öfverdirektörens hörande samt högst på 3:ne år i sender, dertill skicklige personer, som behörig bergsexamen undergått; och åtnjuta desse amanuenser, under tjenstgöringstiden, såsom arfvode den aflöning, som för dem blifvit å 3tat uppförd., 9 S. Amanuensernes åliggande skall det förnämligast vara: att vid guldsilfveroch tennproberingen öfverdirektören och kontrollören biträda; att — — — — — — . Ehuru de angelägna guldoch sifverprofven, som utaf amanuenserne anställas, egentligen ske uppå kontrollörens ansvar och under dennes tillsyn, må det emedlertid uppå öfverdirektörens bepröfvande ankomma, att, enär någon amanuens finnes vara fullt skicklig och af ett serdeles förtroende gjort sig förtjent, då efter kontrollörens hörande, meddela honom rättighet och tillåtelse att, uppå eget ansvar, få anställa vissa utaf de vid kontoret förefallande profver, för så vidt som de icke kunna af kontro!blören. sjelf medhinnasn; — — — — — — — — i (MA 6.) Sedan auskultanten i kongl. bergskollegium Gullbrandsson blifvit antagen till extraordinarie amanuens vid kong!. kontrollverket, har öfverdirektörsembetet för kongl. myntoch kontrollverken velat till kontrollörens vid kongl, kontrollkontoret kännedom och iakttagande meddela, att e. o. amanuensen Gullbrandsson till en början och intill dess annorlunda förordnas, kommer att biträda vid kontrollstämplings journalens förande samt för öfrigt endast får förrätta de göromål vid kontrollkontoret, som för hvarje serskildt tillfälle af öfverdirektören för de nämnde verken honom anvisas. Stockolm den 28 Jan. 18350. På befallning, Seb. Tham. (M 7.) Till Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor! Förliden gårdag erhöll jag närlagde, i afskrift biogade Öfverdirektörs-embetets för myntoch konrollverken i riket befallning; uti hvilket embete: beslut jag hos Kgl. Statskontoret i ödmjukhet får söka rättelse och ändring. Genom ifrågavarande befallning är e.o. amanuen:en Gullbrandsson till en början och intill dess unnorlunda förordnas indirekt förbjuden att del aga och öfva sig mi guldoch silfverproberingen. De utom proberingen vid kontrollkontoret, der han nsamt är antagen, förefallande göromål äro af så ringa beskaffenhet och upptaga så litet en persons id, att hen kommer att sakna den öfning, han elest kunnat erhålla, och jag det biträde, 1836 års eg). instruktion för kontrollverket tillförsäkrat mig ;rhålla af amanuenserne, såväl ordinarie som extra, leruti den kgl. instruktionen ej gör någon skillnad. Skälet till denna Öfverdirektörs-embetets befallning can ej vara, såsom för mig muntligen uppgifvet, att ar öfverdirektören ej vågar låta honom, såsom ovan, leltaga i proberingen. Den sker under min tillsyn ch jag är ensamt ansvarig för profvens riktighet, åväl de jag sjelf som amanuenserna göra; någon insvarighet för dem har ej öfverdirektören, såvida j vid deras anställande sådan felaktighet eller förummelse blifvit begången, som skäligen kan tillskrifvas bristande tillsyn å dess sida, eller saknaden ff sådana föreskrifter han bordt meddela rörande orofvens anställande. Allt angående de proberingsnetoder, som begagnats, eller ugnarnes konstruktion, rofvens görande eller utförandet af desse föreskrifer kan ej blifva föremål för öfverdirektörens ansvaighet. — Allt för mycken försigtighet skulle ett sålant skäl också utvisa vid detta tillfälle. Guldsmedsesäller, ofta utan den ringaste underbyggnad, hvilka senomgå den i författningarne föreskrifne examen, vafva i alla tider vid kontoret öfvats i proberingen ned sådana prof, som amanuensen Gullbrandsson nu kulle sysselsättas, utan att öfverdirektören ansett ågon fara dervid vara. — Och de guldprof, öfverlirektören sjelf gör för myntverkets räkning, och om allt angår dyrbarare föremål, utföras till större lelen af vaktmästarne, utan att öfverdirektören sjelf . ir närvarande. Stockholm den 29 Jan. 1850; 4. F. Reuter. (Insändt,) F. d. Skräddareembetets i Stockholm angelägenheter. Uti Aftonbladet för den 26 sistl. Jan. läses, ettaf kräddaremästaren herr C. P. Årnell insändt anföande, hvaruti min heder finnes på ett så oförskämdt ag mm — LAK HL. RR . j ! j id j