Aftonbladet – 4 februari 1850, sida 1

NSI nera -superintendenten Nielsen har protesterat mot sia embetsbroders afsättning, men lärer vara nära att sjel! blifva afsatt. De så kallade förtroendemärnen skola fått emottaza konungens i Danmark skrifve!se, och eni. Kielerberättelser skail denna innehålls, att konungen afvaktar deras skriftliga förslag eller ock väntar, att de sjelfve skola medföra det ill Köpenhamn. Som konungen icke lärer vilja utnämna danska män att med dem ingå i nunderhandling, och sjel! icke lärer ämna underhandla med holsteinarne, utan såsom deras laga regent med sina undersåter, så påstås i Kie!, att ingenting kan göras i försoningsvsk; emedlertid säges ryktesvis, att de skulle komma att afresa. Besyunerligt är, ati danska regeringen iakttager ett sådant hemlighetssystem i allt hvad dess ställning till hertigdömena beträffar, så att danska folket icke får ringaste officiel kännedom derom. Huru detta kan tå väl tillsammans med regeringens behof af folkets understöd synes nästan oförklarligt. I Börsenhballe, läses en, såsom det af korrespondenter från London påstås, ordagrann kopia af den cirkulärnot, som landsförvaltningen i Fiensburg den 26 Nov. afgifvit till hofven i London, Berlin och Köpenhamn. Deri framställas alla de svårigheter som mött och möta landsförvaltningen; den svåra ställning hvari Slesvig befinner sig, botadt med eit inb: att af den Slesvigholsteinska armeen, då alla rysligheterna af ett inbördes krig åter sköla framkallas inom det så lidande och utpressade landet; sat slutligen detre makterna i den Europeiska freden-, mensklighetensoch S!esvigs befolknings namn uppmanas. att söka på ett afgörande sätt ingripa i åtgärderna för att skydda Hertigdömet mot ett infa!l af Slesvigbolsteinska armåeen. Från Kiel berättas, att bestyrelsekommissionen i Slesvig uppmanat den preussiske generalen Hahn att besätta de två slesvigska föstningarne Rendsborg och Fredriksort, men att generalen derpå svarat att han hvarken egde order bärtill från Berlin eiler nog styrka till sin disposition. Den tilt Angeln afgångoa svenska kommenderingen lärer bestå af en bataljon och 4 kanoner. Gravenstein hålles ännu besait med svenska trupper. SPANIEN. Ett upproriskt anslag på gathörnen hvari Ministrarne beskyllas för förräderi mot ironen och folket synes icke hafva väckt synnerlig förskräckelse; man synes ej kunna få reda på upphofsmännen. Undergeneralen vid romerska expeditionen Lersundi hade redan inträffst i Madrid, men man visste ännu icke om öfverbefälhafvaren general Cordova snart kommer efter. FRANKRIKE. Den allmänna diskussionen angående den ,stora, unsdervisningslagen slutades den 49 Jan. Efter Montalembert hade Cremieux talat mot och Thiers för denna lag. Thiers försvarade förslaget med så lysande talang, att han för ig vana alla dem, hvilka V. Hugos och Duprats tal gjort vacklande. Sedan Thiers talat war diskussionen så godt som uttömd, ehuru den fortsattes ytterligare en hel sessioh. Wid anställd omröstning beslöts med den betydliga majoriteten af 455 röster mot 487 at öfvergå till behandlisg af de särskilda artiklarne. Den 24 Jan.. diskuterades om förslaget att till Algerien transportera de Juniinsurgenter, som ännu funnos qvar på fingskeppen. Debatten, i hvilken Lagrange, Jules Fasre och Sauteyra. deltogo, var ganska våldsam, men hann icke att afslutas. Ett amendement afSauteyra, hvilket gick derpå ut att de insurgenter, hvilka utan dom och ransakning blifvit förde till fångskeppen, skulle behandlas efter de allmänna lagbestämmelserna, d. v. s. antingen frigifvss eller ställas för rätta, förkastades med 382 röster mot 205. Vid ett val i Gard-departementet till folkrepresentant har det republikanska partiets kandidat Favant segrat. Orleanisternas och legitimisternas kndidater hafva tillsammans knappast erhålht flera röster än han ensam. I afseende på La Plata-frågan synes regeringen ännu icke hafva fattat något bestämdt beslut. Till och med de tidningar, som stå i närmare förhållande till regeringen, motsäga hvarandra i sina uppgifter om vederbörandes planer. : ; Det tredje numret af presidentens speciella organ Le Napoleon, hade utkommit, men visade redan en moderatare karakter. Flera konservativa bl.d påstå, oaktadt det AROR RR —— SIERRA