Aftonbladet – 1 februari 1850, sida 2

nad. Dudevand (Georges Sand) blifvit förvist, rån Paris, vederlägges af sednare blad, äfven-l: som att Charles Blanc blifvit afsatt från sin efattning såsom direktör för de sköna konsternas akademi. Journal des Debat berättar, att det ut-l skott , som skolat afgifva betänkande öfver krigsministerns proposition om förhöjning af anderofficerarnes sold, med 12 röster mot 3 afstyrkt propositionen äfvensom några andra motioner af samma syftning. Utskottet föreslår deremot utarbetande af ett mera generelt förslag, som äfven anginge korporaler och soldater. Bulletin de Paris, berättar att Cardinal Dupont, som värderas högt af Påfven, den 46 eller 17 Jan. skulle afresa till hans helighet. I Beaucaire hafva tre socialister blifvit arresterade i följd af förefallna excesser. Bland statsfångarne i Doullens har ett myteri ägt ram, i följd bv:raf 32 af dem blifvit förda till citadellets straiflokal. Bland nationalförsamlingens majoritet (säger en tidning), märker man ånyo böjelsen att söndra sig i olika grupper. Odilon-Barrots parti står i begrepp att til!svidare fullkomligt söndra sig såväl från de ministeriella som från legitimisterna, och endast i vissa fall anse den s. k. statsrådsföreningen såsom hela majoritetens föreningspunkt. Å andra sidan organiserar sig Cercle Constitutionnel allt fastare, sedan general Lamoriciere nu kommit hem. Cavaignac hör icke till denna förening, men gillar dess tendenser. I en annan tidning läses följande: I Frankrike hafva kriser och agitationer inom pressen alltid föregått de politiska katastroferna. Le Siecle, ett blad af utomordentligt inflytande på den parisiska bourgeaisien, har begynt att på visst sätt äfven bekänna sig till socialismen. En febersymptom genomgår hela jurnalistiken. Om man rigtigt tydligt vill förnimma den stora dissonansen, så måste man läsa tvenne nya veckoskrifter: den ena le Messager de la Semaine,, den gamla kammarmajoritetens organ, och den andra Le Napoleonn, Ludvig Bonapartes favoritorgan. Skarpt och tydligt uttalar sig i dessa begge organer den stora striden mellan lagstiftande församlingen och verkställande makten; denna stora strid, som måste utkämpas på ett annat fält, har på förhand tagit sin början inom dessa veckoskrifters spalter. ,Medan man af de sednaste numrorna utaf Le Napoleon, tydligt ser att man i presidentskapspalatset på fullt allvar funderar på att beröfva den lagstiftande församlingen alla dess konstitutionella rättigheter samt bestrider den till och med rättighet att sätta republikens president i anklagelsetillstånd; ser man å andra sidan af Messager de la Semainev, huru man likaledes rustar sig inom den gamla kammarmajoriteten och ämnar med sköld och svärd uppträda mot bonapartismens äfventyrarelust. Efter noggrann pröfning af de olika situationerna, kan man redan med stor visshet förklara, att om L. Napoleon vill försöka något mer än en förlängning af presidentskapet på några år, så skall han äfven här i Paris uppföra en Strassburgs-komedi i stor skala...... Det blifver allt tydligare, att ett kejsaredömep i Frankrike för närvarande icke skulle blifva annat än hundra dagar, som skulle leda till. demokratiens seger. Bonapartismen söker visserligen bilda en pretorianmakt i armån; men armåens sinnesstämning är icke sådan att den har lust att tillskapa en luftig kejsare mot hufvudstadens och folkrepresentationens vilja. pLamoricieres återkomst från Petersburg gifver än mera vigt åt det antibonapartistiska inflytandet på armen, och sjelfva Changarnier skall nyligen hafva yttrat: Allt för majoriteten, intet emot densammal TYSKLAND. Karlsruhe d. 15 Jan. Justitieministeren har fått befallning att underrätta alla deltagare i det sednaste upproret, att det skall vara dem tillåtet att, i händelse de vilja utvandra, efter afkunnad dom, i nådeväg göra ansökan om tillstånd dertill. Stuttgart d. 14 Jan. Härvarande kriminaldomstol har under några veckors tid varit sysselsatt med hörandet af vittnen uti f. d. riksdagsdeputeraden Temmes undersökningssak, i anledning af preussisk reqvisition. Men så vidt man kunnat erfara har hvarken Römer eller Skott, eller någon annan af här boende riksdagsdeputerade, kunnat yttra sig med någon bestämdhet öfver de omröstningar, för hvilka process blifvit öppnad mot Temme inför preussisk domstol. Äfven en af nationalförsamlingens stenografer kunde ej afgifva någon upplysning; ja, han uppgaf till och med, att alls intet officiellt eller ordentligt justeradt protokoll öfver nationalförsamlingens här hållne sessioner existerade, och följaktligen icke heller något gällande bevis kunde erhållas öfver ett riksdagsombuds omröstningar under de få i Stuttgart hållne sessionerna. Detta är en omständighet af största vigt för de undersökningar som ännu fortsättas mot flera riksdagsdeputerade i anledning af deras supponerade omröstningar under nationalförsamlingens härvaro. Duausslara IA AR Tan Vi hafva här haft an