Aftonbladet – 26 januari 1850, sida 1

på Marocko, än i afsceenda på La Plata? Och kar dock någon stridighet blifvit följden af edert krig med Marocko? — Nej! Jag upprepar det, England skall aldrig vilja hindra eder från att utöfva billiga repressalier mot Rosas. Ja, jag tillägger, mina herrer, att ingen i verlden kan säga, att Frankrike icke har rätt att begynna krig med Rosas. (Rörelse.) Hvad Förenta Staterna beträffar, så hafva de nyligen tagit sig för en vigtig sak, som dock icke oroat den politiska verlden. D23 hafva företagit et eröfringskrig mot Mexiko. Hafva de derföre ådragit sig något krig af England, som med sådan omsorg bevakar dem? Nej! Justitieministern Rouher: Jag begär ordet. Thiers: J hafven så obestridlig rätt till krig, att en styrelse, som har aktning för sig sjelf, icke kan bestrida der. Vet ni hvad England och Förenta Staterna hafva sagt i frågan? Jeg talar icke efter hörsagor, ty jag har sjelf såsom minister handlagt frågan. De hafva sagt: — Ja j hafven rätt till krig, men gören slut på saken en gäng! r 4840 hade blockaden redan varat i tvenne år och de tvenne regeringarne sade: Eder rätt är obestridlig, utöfven den; men gören en gång slut på saken, ty blockaden lägger hinder i vägen för alla nationers bandel. — Sålunda nekar jag helt och hållet till möjligheten af en europeisk förveckling. Att saken kan uppväcka missnöje, det bestrider jag icke; det är gifvet att alla rivaler, som j ägen i verlden, skola ha något att anmärka; men jag håller mig dock vid det påståendet att frågan endast är amerikansk. Jag är öfvertygad derom, och denna öfvertygelse delas af alla verkliga statsmän; derom är jag viss. Fråsan är således amerikansk; det är ej värdt att göra den allvarsammare än den är. Jag tror det ligga i Frankrikes intresse, dess handels, våra landsmäns, vår äras, vår loyåtes intresse, ja vår loyåtes — jag skall genast visa det — jag tror med ett ord att man bör handla. Låt mig till em början få tala om Frankrikes handel. Jag blyges; om jag vågade, skulle jag säga mer, jag är nästan nedslagen derför att men kan säga oss, att Frankrikes intressen äro förändrade. Huru? intressen vid La Plata förändrade!? Hören mig med någon uppmirksamhet, mina herrar, och dömen sedan! Allt sedan jag kom in i politiken, har jag studerat denna fråga i alla afseenden, men förnämligast i afseende på våra industriella och kommerciella resurser; jag kan utan fåfänga säga, att jag nedlagt mycket arbete på handelsoch tu!lfrågor. Niväl, jag blifver nästan utom mig af bestörtning aut se afgjorda, så tydliga saker vara så föga kända. Det är ingen som ken undgå att frapperas af dessa tvenne fakta: det är att vid sidan af vår bandels högst betydliga utveckling under de 20 sednpaste åren — ty vår handel har på dessa 20 år nästan fördubblats — att vid sidan af vår handels betydliga tillväxt man tydligen ser huru vår sjöfart aftagit. För min del blifver jag hvarje år bedröfvad att se af de statistiska uppgifterna — jag darrar, då jag öppnar dem, ty för hvarje år försvinna 39 å 40 fartyg från vår handelsflotta. Nåväl, mina herrar; vi hafva på allt sätt sökt hejda detta vår. sjöfarts sorgliga förfall. Jag har hört nationalekonomister säga, att det är värt protektionssystem som vi ha att tacka för ett sådant resultat: J viljen ej, säger man, mottaga andra nationers produkter; de taga icke heiler edra. — Jag kän bevisa :tt detta är falskt resoneradt. Jag begär derföre tillåtelse att få I:mna pågra upplysningar i ärnnet, om j viljen uppskatta frågans vigt. Från alla håll: Tala, tala! Thiers: Det nya industriella systemet, protekLionssystemet, har, långt ifrån att skada sjöfarten. skapat de tvenne största fraktariiklarne: stenkol och bomuil. Tvenne nationer hafva bemäktigat sig denna frakt, och det är just det som förklarar fördejen och framgången af den Engelska frakthandeln, — framgången af den långväga amerikanska sjöfarten. För oss finnes blott ett enda hopp. Detta hopp, det är riktadt på Sydamerika. Det är der som vår flagga skulle kunna taga en högre lyftning; detta är till komplett evidens bevisadt af edra tulltabeller och andra dylika kalkyler (Rörelse). J hafven en omätlig handel på de begge Amerikanska verldsdelarne; den går till 3500 millioner. Största delen deraf belöper sig på Nord-Amerika, nemligen 350 millioner; på Syd-Amerika deremot endast 450 millioner. Men man skulie mycket bedraga sig, om mån derföre ville uppskatta wvigten af Syd-Amerikas handel efter denna jemförelsevis låga summa. Till en början är handeln på Nord-Amerika utsatt för tvenne svårigheter. Den första är den att J snart torden nödgas underkasta eder den tarif, som påyrkas af det industriella partiet i Amerika; för det andra hafva Amerikanarne haft ett enormt försprång framför oss; ty af 400 fartyg, som drifva handel på Nord-Amerika, äro 350 amerikanska cch 50 franska. Kasten nu en blick på förhållandet i Syd-Åmerika. Der hafven J att göra med en nation, hvars tillväxt är så hastig att den öfverstiger Nord-Amerikas. I Nord-Amerika fördubblas befolkningen på tjugo år; men i Syd-Amerika tredubblas befolkningens antal på to!f år. Brasi!iens handel har på tio år stigit från 4 å 5 millioner till 40 millioner: så går det framåt med handeln och ala andra saker der i landet.