Aftonbladet – 21 januari 1850, sida 2

Radetzky mot italienarne, medelst fältropet: kampanjen är öppnadn, hvilket är öfverskriften som läses på hans framställning i nämnde Aftonpost. , Låtom oss nu i korthet tillse huru vi blifvit tilltygade af den gamle bussen. Först anklagar Vinterbladsmannen oss derföre, att han icke i Aftonbladet kunnat upptäcka nästan något spår till undersökningar om de frågor, som för närvarande så mäktigt intressera svenska nationen,. Dessa frågor förklarar han straxt derefter exempelvis, bestå i de resultater, som (de?) vallängder visat, hvilka blifvit uppgjorda för att se buru valmanscorpsen skulle blifva beskaffad enligt det hvilande representationsförslaget,. Han förmäler vidare, att de flesta radikalismens norganer i landsorterna genast releverat demv (vallängderna) fastän de med svängningar och tydningar sökt försvaga deras verkan; men Aftonbladsmannen, han allena i Israel, har nicke (med undantag af en enda gång eller vid va!längden för Stockholm) hört ett ord derom; han har satt ett lås för sin mun och med orubblig envishet tigit både härom och om alla andra dagens vigtiga samhällsfrågorp. För det första utbedja vi oss få svara, att detta påstående bevisar, att Vinterbladsmannen icke läst Aftonbladet. Sådant kunna vi ej förtänka honom, men det är väl också å andra sidan obilligt, att vilja göra det till vårt fel att så ieke skett. Hade han täckts läsa det, skulle han funnit att åtskilliga af de uppgifter som landsortstidningarne meddelat angående vallängderna, varit införda äfven i Aftonbladet, ehuru ej alla, emedan det varit ändamålslöst att upptaga sådana förteckningar, der röstfördelningen ej varit specifikt utförd. Men dessutom förekommer, att dessa uppgifter varit så enstaka och partiella, att någon allmän öfversigt af resultaterna på det hela deraf ej kunnat hemtas. Då emellertid tabellerna i deras helbet väl snart matte blifva tryckta, så bar det synts oss skäligt att vänta till dess detta sker, för att ej onödigtvis trötta publiken med kommentarier öfver ofullständiga fakta. hvilka så!edes äfven kunde leda till ett ensidigt omdöme. Hade vi haft lika brådtom i vår sida som Aftonposten på sin, så hade vi möjligen vid åtskilliga tilifäållen kommit att sluta oss till samma åsigt som radikalismens organer i landsorten, mot hvilka vår Vinterbladsman anmält missnöje. . Det är då rätt besynnerligt, att vi skole från det hållet klan: dras, för det vi, enligt hvad han sjelf påstår tills vidare lemnat honom fältet obestridt att ensam operera på, eller för just en sådan förment uraktlåtenhet, som han snarare borde anse såsom en fördel, då han dymedelst kunnat hafva tilllälle att intaga en så mycket fastare position. En annan omständighet är äfven antaglig Ponera nemligen, att vallängderna, när de blifva kompletta, skulle utvisa ett sådant resultat, at! Aftonbladet, oaktadt det i mycket annat ingalunda tycker om det hvilande representationsförslaget, likväl skulle börja ånyo blifva odecideradt angående lämpligheten eller icke a! dess antagande för att få någon reform — det är bekant huru mycket snus vi redan förut fått för det vi sålunda ej ville uttala vår tanka på förhand —; ponera att vi i en sådan belägenhet. emellan vår naturliga motvilja mot förslaget och önskningarna att komma till något resultat valde den utvägen, att för egen del bålla oss åtminstone tills vidare alldeles neutrala i denna sak och låta Aftonposten agera bäst den gitte; ponera att vi tänkte så här: kan regeringen drifva igenom sitt förslag, så bör det åtminstone icke efteråt kunna skyllas hufvudsakligen på Aftonbladet, om det faller; eller ponera slutligen, att vi ansåge förslaget så omöjligt, att alldeles ingen åtgärd från vår sida erfordras för att åstadkomma ett afslag; månne någon i alla dessa fall med rättvisa kunde klandra att vi åtminstone icke brådstörtat med våra slutsatser öfver deomtalta vallängderna, innan man ännu vet huru de se ut i stycke? En sak, som synes oss bra sträng af Vin terbladsmannen, är att han, något längre ned i samma artikel, säger: Mången har fö reställt sig, att Aftonbladsmannen på den sed: nare tiden fått anfall af någon ovanlig gailsjuka, ty han har visat sig mera hatfull och ilsken än nästan någonsin förr Härvid hoppas vi den anmärkning ej illa upptages, att först öch främst har det just aldrig tillhört vårt lynne att vara hatfulla och ilskna: de som känna oss torde veta, att vi snarare gerna följa den regeln: leben und leben lassen, fastän vi icke tycka om hvarken österrikarnes framfarande i Italien eller ryssarnes i Ungern ej heller kunna klappa händerna när vi s symptomer af slapphet eller reaktionsanda inom vårt eget land; oeh för det andra tycka vi att åtminstone hvad Aftonbladets egna framställningar beträffar, så hafva de snarare på den sednare tiden varit mera fogliga i tonen än förr. Det är sannt, att vi under de sista veckorna några gånger allvarsamt tilltufsat den nya tidningen Morgonbladet, som gerna vili gå ceh gälla för ett slags ombud för l2 haute volee; men detta bandligssätt å vår sida måtte väl ej gräma Vinterbladsmannen, då de! i alla fall tydligen vore en skam, om en pi jr a RA RT a ar enn rn nn rr nr re