Aftonbladet – 19 januari 1850, sida 1

mig stå i tydligt sammanhang med rörelsen i Kroatien, ty Jellaschitsch har förklarat, att han icke behöfver taga någons frihet, han for drar blott att man skall öfverlemna finansoch krigsportföljerna till Wienerministeren. I de sista dagarne har slöjan blifvit lyftad från dessa offentliga hemligheter. Wienerministeren har funnit för godt att, i Österrikiske kejsarens namn, antyda den Ungerske konungens ministere, att vi måste, till hvilket pris som helst, sluta fred med Kroaterna, eljest vill kejsaren icke längre iakttaga neutralitet emot oss. Det vill, med andra ord, säga: Den Osterrikiske kejsaren förklarar krig emot konungen i Uagern. J, M. H., kunnen eljest uppskatta ministeren huru J viljen, men i afseende på känsla för landets ära, behöfven J icke försäkras att vi, på denna hotelse, svarat hvad nationens värdighet kräfde. Men under det att vårt svar var på vägen till Wien, kom en ny note, hvari man klagade öfver hvilken förskräcklig menniska den der finansministern var, som icke ville skicka penningar till Jellaschitsch. — Jag har naturligtvis inställt alla penningförsändningar till Agramer generalkommandot, sedan Kroatien kommit i uppenbart uppror. Jag vore värd att man spottade mig i ansigtet, om jag aflemnade penningar till fienden. Men Wienerministeren kallar denna åtgärd att undergräfva monarkien. De hafva likväl sjelfve gripit sig an, och skickat, såsom de uppgifva, 100,000, men i verkligheten 150,000 floriner C. m. tillden värderade upprorsstiftaren. .. Denna handling å deras sida borde kunna reta Huset till vrede, men, lugnen Eder M. H.! denna ministere, som genom en usel politik hoppades förlänga sitt lif, finnes icke mer; studenterna hafva blåst bort den. Jag hoppas att, hvilken ministere än må komma, den åtminstone skall inse nödvändigheten att ändra politik emot Ungern, om den . icke skall skada sin egen trohet emot kejsaren, såsom tillika konung i Ungern; att den nya ministeren således icke skall ställa sig på upprorets sida emot sin kejsare, så framt man icke vill utmana Ungern, som i det fallet skulle inför Österrikes fötter framkasta sjelfva det slitna föreningsbandet och i stället söka sig andra vänner., rikiska folket; jag önskar det endast kraft och en ledare; båda har det hittills saknat; mina föregående ord hafva gällt ministeren, och jag hoppas att mina ord också i Wien skola höras och icke blifva utan inverkan på den nya ministerens politik. : Förhållanderna till Österrike, ställningen i södra. Donau-länderna, Serviska striden, Kroatiska upproret, Panslavistiske uppviglare, här och der reaktionära försök, allt detta sammanlagdt gör att jag måste förklara inför eder: Nationen är i fara, eller rättare sagdt, den råkar i fara, om den icke är beslutsam att lefva. Hvar skola vi söka ett skydd mot denna fara? Kanhända i utländska förbund? Jag vill icke lågt uppskatta värdet af förbindelser med fremmande makter, och jag skulle anse ministeren hafva försummat sina åligganden, om den icke, i-sådant afseende, gjorde allt hvad som står i dess förmåga. Redan vid första ögonblicket af vår tillsättning har ministeren satt sig i förbindelse med England, och upplyst dess regering derom att Ungern icke, såsom man här och der finner utspridt, tilltvingat sig sin frihet och sina rättigheter, genom uppror, utan att vi stå på lika linie med vår konung och herre; vi hafva upplyst dem: i afseende på de intressen, hvilka för de båda regeringarne äro gemensamma vid nedra Donau. Engelska regeringen har svarat så som vi väntat af dess liberala åsigter, men tillika så, som vi väntat af det lugn, hvarmed den uppfattar sina politiska intressen. Vi kunna emellertid vara öfvertygade att England kommer att. understödja oss så mycket som med dess egna intressen är förenligt. .Det andra är Frankrike. Jag har den största förkärlek . för fransmännen såsom förkämpar för friheten, men likväl skulle jag icke vilja se vårt nationliga lif bero af deras beskydd, eller af ett förbund med. dem. Frankrike har nyss sett en 18:de Brumaire; Frankrike står vid tröskeln af en diktatur; det är möjligt att der. kommer en ny. Washington, det ät möjligt att. en.ny: Napoleon uppstår; men så mycket är visst, att viaf Frankrike kunne bemta en lära, den att icke hvarje revolution sker i fribetens; intresse, samt att ett folk lättast då kommer under tyranniets ok, när det; efter erhållen; frihet, öfverskrider de behöriga gränserna. Det ärven sorglig företeelse hos en så herrlig nation som den franska, att 20,000 medborgares blod flutit på hufvudstadens gator. Måtte Gud bevara oss ifrån att så härja RESER SEEERS—— KX Jå han såg förtviflan målad på gossens ansigte, Jag har intet skälatt klaga öfver det Öster