Aftonbladet – 18 januari 1850, sida 1

fädernesland är beskaffadt. Vi vete att, utom de användbara linieiropparne finnas 12,000 man frivilligt landvärn; vi vete att myndigheterna fått uppmaning att göra nationalgardet rörligt, på det vi måtte hafva en makt som kan försvara landet, och der nere vid gränserna bestraffa upproret. Denna uppmaning har funnit återklang hos nationen. Men, huru skulle Idetta kunnat bända om icke nationen insett att fäderneslandet är i fara? Det bevisar just att denna känsla af en hotande fara är allmän. Likväl anser jag mig skyldig att, i allmänhet, och med uteslutande af små omständigheter, gifva Eder, M. H., en teckning af vårt fädernesiands närvarande ställning. När den sista riksdagen åtskiljdes, och den första ansvariga ministeren tillträdde sin embetsutöfning, med tom kassa, utan vapen, utan försvarsmedel, kunde den icke utan den djupaste smärta åse den förskräckliga vanvård, hvaraf rikets belägenhet var föranledd. Jag var en bland de många, HKvilka, hela år igenom, sökt fästa regeringens och nationens uppmärksamhet på nödvändigheten att vara mera rättvis emot folket, innan sådant blefve för sent. Måhända kunna fosterlandskärleken och den allmädna, högt stegrade andan afvälta ifrån våra hufvuden betydelsen och följderna af det olycksdigra ordet för sent! Så mycket är visst, att både nationen och regeringen försummat sig med att göra rättvisa, och att, genom denna försumlighet, det ögonblick som åter gjorde oss rättvisa mot folket, bragte alla förhållanden i skakning och villervalla.n Under sådana omständigheter hafva vi emottagit förvaltningen, kringhvärfde af förräderi, uppror, reaktion och alla de lidelser, hvilkas täflan är ett förbanmelsens arf, efterlemnadt af jden Metternichska regeringskonsten. Knappt hade vi börjat vår verksamhet då vi erhöllo de tillförlitligaste underrättelser att panslavistiska tillställningar undergräfde lugnet. norra delarne af landet ). Man erfor att dagen var bestämd för upprorets utbrott i Schemnitz. Men — jag ämnar ju endast göra en allmän teckning; jag tillägger derför endast att dessa orter nu äro lugnade. — Men detta lugn är icke trygghetens, det är en eld som glöder under askan. Midt i landet, tiil och med ibland sjelfva den Ungerska stammen, som vid stränderna af Drave-floden och i trakten af OKårerlägret gifvit så upplyftande bevis af kraft, var det svårt att göra det så länge förtryckta folket hemmastadt med friheten, ty det saknades icke. uppviglare, som ibland detta folk väckte oro i afseende på de — jag vet icke hur jag skail kalla dem — icke skänker, men väl de. rättigheter dem sednaste riksdag tilldelade dem. Nio veckor hafva sedan dess förflutit. I det inre af landet råder lugn, och den Ungerska stammen är beredd till uppoffringar; frivilligt erbjuder den sitt lif att offras der det kan vara behöfligt., Kroatien är i-öppet uppror! Det är redan många år sedan man allmänt spådde regeringen: att den hyste en ormi sin egen barm när den underhöll, icke förbisåg, utan underhöll, de Tllyriska tillställningarne och att de skulle medföra regentättens eget förderf. Nu hoppades de verksamme i dessa orter, att, emedan det revolutionära tillstånd, i hvilket Europa befinner sig, skakat all samhällsordni gs grundfästen, man nu, ostraffadt och öppet, kunde öfvergå till uppror. — Om Ungern gilvit anledning till detta uppror, så skulle det, äfven utan afseende på att det nu är revolutionernas tid, hafva uppmanat sina representanter: Varen rättvise mot Kroaterna, använden icke vapen emot dem, utan böjen upproret med rättvisans heliga namn ! Under sådan åsigt må-enflyktig blick egnas åt förhållanderna i Kroatien. Det är bekant att Ungern, på den tid det enjast åt sina egna privilegierade klasser fördelade rättigheter, gjorde alla Kroater deraf delaktiga. Ungern har icke, sedan Arpåds tid, egt någon rättighet som det ieke, sedan Kroatien blef förenadt med oss, broderligt delat med det landet. (Det är sannt!) Men det var icke nog dermed att det delat alla rättigheter med oss; det har också erhållit serskilda företräden, till och med på vår egen bekostnad. Afhistorien ser man huru hela delar af stora riken sakna gemensamma rättigheter, att t. ex. Irland icke har alla rättigheter. som England; men deremot lemnar vårt ) Bland den Slovakiska befolkningen. ker