Aftonbladet – 14 januari 1850, sida 3

-Istället för till svärd och spjut, j skullen dermed ilgrundlägga lika stor makt, och, vid tillfällen laf tvister med andra folk, förmå utveckla långt -I mera kraft, än om samma jern varit förvandålladt till svärd ock lansar? (Bifall). Det är nicke någon nödvändighet att sätta upp fågelrskrämmor för grannarnes styrelser; äro de I kloka, så skola de nog veta att mindre uppr skatta andra länders försvarsmedel efter hvad lldessa nedlagt i-krigsanstalter, hvilket möjligen ll försvagat deras förmåga att uthärda ett krig, -län efter deras sparade tillyångdr, efter deras förmåga att bispringa styrelsens försvarsanstalter när nöden så fordrar, efter deras förtro;lende till sin styrelse och kärlek till titt samI hällsskiek, efter graden af den allmänna bild-iningen, efter deras ställning och anlag i alla -Ihänseenden vid ansträngningar för gemensamt ; försvar, när elt sådant af nödvändigheten påkallas. Alt detta måste en klok;statskonst yItaga i betraktande vid uppskattningen af andra -länders styrka meot anfall; och det långt mer t än rullorna öfver deras kavalleri, infanteri, artilleri och krigsflottor., . Talaren öfvergick bärifrån-till parlamentsreformen; såsom vilkor för alla andra, : och visade, huru snart och säkert denna vore att påräkna, genom den pågående mångdubblingen af 40-Shillings-FreeHolds, hyvilkas. ägare: besitta valmansrätt; för hvilken mångI dubbling en af John Taylor i Birmingham stiftad förening agiterat med oväntad framgång i ett par jär. Öfver verkan -häraf, i motsats till radikalernas stormiga reformförsök, yttrade Cobden: I Ingenting är så vaånsinnigt, som tänkan på ; ett . återvändante till Burdetts och . Hunts tid,l. då man skällde på de ädla lorderna, bröt sigl: lin i frihetsmotståndarnes hus med plundring : loch -mordbrand, och blef huggen i hufvudet med sablar eller hängå för omaket. (Hör, hör!) ! : Men då moraliska medel nu begagnas i stället för våld, beror allt på att dessa begagnas i sitt fulla omfång. Ett öfverslag af de valberätti-! igade visar, att bland 8 män i våra grefskaper lär. blott 1 valberättigad nu; men kan blott 1l till, I af de återstående 7, inskrifvas ytterligare på valmanslängden, så blir samtliga grefIskapernas valmansmängd : fördubblad. Ingen:i Isvårighet synes möta för denna tillökning; den fortgår med vexande skyndsamhet, och, vi stål. Jisförbindelse hos en man af arbetsklassen, hos Mr: James Taylor från Birmingham, för det; mest vidtomfattande och ändamålsenligaste system jag känner i. detta hänseende. O! om Iman i Burdetssoch Hunts dagar hade haft nå(gon gentleman, som likt Mr Taylor kunnat lupplysa .reformvännerna och sagt radikalerna, Tatt för hvar threepence de supa upp dagligen, svälja de en qvadratyard valmansberättigande ljord, så skulle vi nu haft en million valberättigade män! (Bifall.) Skilnaden emellan Mr Taylors system och de fordna radikalernas är följande. De gamla ledarne sade: Kom med till Underhuset, gör oväsen, skäll ut dem och säg att ni sjelf villl in der och begär, att Ide måtte släppa er in! Men Mr Taylor säIger: Ni har nyckelni er egen ficka; begagna den, gå till parlamentsdörrn, lås opp och stig in, utan att bedja någon menniska om lof! (Bifall.) — — Jag är angelägen att se denna Ivalmansrättens utsträckning påskyndad på allt möjligt sätt. (Bifall.)Jag är det, emedan jag anser valmansrättens utsträckning skall förskaffa oss cen bättre styrelse, icke blott med hänseende till våra fria institutioners trygghet, utan förcen ändamålsenligare behandling af våra allmänna angelägenheter; och om Jag har en ytterligare anledning att önska valmansrättens utvidgande, så härrör den ifrån hvad jag under de sistförflutna aderton månaderna. haft tillfälle att märka på kontinenten, nämligen att den stora massan i alla länder önskar. frid emellan folken. Beviset derpå är, att när folken få råda sig sjelfva, så röja de ingenstädes, äfven under de häftigaste inbördes strider, någon lust att oroa sina grannar. J hafven sett Ludvig Filip drifven ifrån thronen, och i många år bortåt förut hade man sagt oss, .att han vore den, som höll franska fölket fredligt qvar inom sitt lands gränser; men sedan Ban är derifrån, finna vi franskal folket sjelft. angeläget att qvarstadna hemma (Hör, hör!) Hvar se vi rymden mörkna af krigets svarta moln? Hvar? Jo, kring nordens svarta envälde (bifall), der en enda menniska bestämmer öfver tjugo millioner slafvars öde. (Bifall och rop af: Skamligt!) Blicka vil: omkring vidare, för att se hvar krig och orojk hotaj så är det i Rysslands. provins, det be-4d klagansvärda och förnedrade Österrike (bifall);)d men i samma mån man ser sjelfstyrelsen in-lf förd, såsom i England, Frankrike, Amerika, ill samma måinmärker man folkets sträfvan att äfskaffa krigsrustningarne medelst fredligt uppgöraände af de ömsesidiga tvistigheter, som kunna uppstå folken emellan: I följd häraf och för att både betrygga friheten; och derföre att folken, när de såsom politiskt sjelfmyhdiga p tillåtas sköta sina egna angelägenheter, helst)h idka fredens värf och stäfja maktlystnadens begär efter krig, — derföre önskar jag att i allalv länder se valrätten vidt utsträckt och friheten tämja envåldsmakten. . (Långvariga och upprepade bifallsbetygelser.) ä (OHärefter framställdes och antogs enhälligt mötetsg k si a ÖN oo A K k ERNRRRR J R -m mm FRV VS AV HH os vn MH 34 mm ma 3:6 förklaring att krig är en ibland verldens största plågor samt en ibland de svåraste förolämpningar emot kristendomens anda, och tillika hufvudorsaken Mtill detta och andra länders betungande med öfver-In drifna utskylder; i följd hvaraf mötet uttrycker detlt, lifligaste bifallet till alla åtgärder, som åsyfta fre-lj dens vård, indragning af krigsanstaiter och biläggandet af internationella tvistigheter genom skiljeej domare., : i Sedan förekom mötets förklaring af West-Ridingslv tacksamhet för Cobdens ,oskattbara förtjenster om i fi handeln, statshushållningen, freden samt finansochyv parlamentsreformen, med uttryckande af valmän-1lj nens förhoppning att han, utan afseende på bevisen,lr Småtte härda ut med sina fosterländska och mensklighetsvänliga ansträngningar till uppnåendet af delv nyssnämda syften, hvarvid han kunde påräkna na-l!p tionens välönskningar och bistånd, somt efterverl-d dens tacksamma hegndran ) t