Aftonbladet – 11 januari 1850, sida 1

M——LLLr— AA EA -— 6 nn DANMARK. Förordningen om riksdagens sammankallande till den 28 dennes hade nu utkommit. Danska tidningar meddela följande klassifikation cch reflexioner öfver valet till Folkthinget: De valde folkthingsmännen äro: 16 bönder (gaardmend), 46 embetsmän, 15 prester, 14 vetenskapsmän, 6 skollärare, 6 advokater och prokuratorer, 5 militärer (alla af armöeen) 5 ministrar, 4 industriidkare, 3 qvarnegare, 3 godsegare, 2 redaktörer, 1 grosshandlare, 1 egare af hus i stad och 1 godsförvaltare. Fruktan för ett bondregemente, visar sig således alldeles ogrundad, liksom all annan spökrädsla. Intelligensen har i fullt mått gjort sig gällande, emedan det ibland de valde finnas 67 civile, andlige och militäre embetsmän och vetenskapsmän. Af de förre 151 riksförsamlingens medlemmar äro 44 -återvalde; af de då utaf Konungen utsedda hafva endast 5 återvalts. Anmärkningsvärdt är, huru det allmänna förtroendet tyckes hafva redan bestämdt uttalat sig i Panmark, oaktadt dess representativa statsskick är så nytt. Så har t. ex. i 43 valkretsar blott en enda kandidat inom hvardera framställt sig. I 39 har representanten blifvit vald genom omröstning om flera. Handelsoch handtverksstånden äro väl, såsom det synes, svagast representerade, men som hälften af de valde äro invånare af städer, kan med visshet antagas, att deribland äro män som äfven sorgfälligt bevaka städernas intressen. I Landsthinget sitta. 14 embetsmän (om man deribland inräknar advokater och prokuratorer, -ehuru de egentligen icke äro det), hvaribland 3 af högre lärarestaten, vidare 2 skollärare, 12 godsegare och innehafvare af privilegierade sätesgårdar, 16 bönder och innehafvare af oprivilegierade sätesgårdar, 5 proprietärer och en qvarnegare. Dessutom 4 handlande, 1 apothekare och 2 handtverkare (egentligen af fabriksklassen). : Angående hertigdömenas förhållanden berätta de danska bladen, att stor oro råder, och att Preussen synes snarare gynna än hindra oredan. I Eckernförde hade danskt sinnade borgares hus blifvit spolierade, utan att preussiska militären gjort det ringaste för att försvara dem, undskyllande sig dermed att polismästaren ensamt tillhör att reqvirera handräckning, hvilket ej skett. Afven ifrån Flensburg omtalas gatupplopp, men inga närmare detaljer lemnas. Landsförsamlingen i Kiel hade åter församlat sig, men ännu icke afhandlat någonting af vigt. Den debatterade om upphäfvandet af rangskatten. Somliga holsteinska tidningar berätta, att ytterligare permittering skall ega rum inom holsteinska armeen. Andra motsäga detta. Danska tidningarne varna regeringen att icke låta narra sig af ryktena om fredlig sinnesstämning hos de styrande i Holstein, och befara att de ämna intränga och besätta Slesvig. Ännu uppehålla sig de så kallade förtroendemännen, i staden Slesvig. I Berlin lära fredsunderhandlingarne gå ganska otillfredsställande. Baron Pechlin skall i ett bref till kabinettet i Köpenhamn beklagat sig öfver preussiska underhandlaren hr von Usedom. Man lärer å Preussens sida icke vilja gå ifrån sin: falska åsigt angående fredsbasis. Oaktadt Danmark aldrig åsyftat att ifrågasätta Holsteins och Lauenburgs qvarblifvande i tyska förbundet, föregifves detta, för att yrka en fortfarande administrativ förening mellan Slesvig och Holstein, som Danmark a:drig kan medgifva. FRANERIKE. Nyårsuppvaktningarne hos republikens president, hvilka redan begynte måndagen den 31 December, varade till tisdagseftermiddagen. Den diplomatiska corpsen infann sig fullständigt, äfvensom presterskapet, domarepersonalen och öfriga auktoriteter samt 4000 nationalgardesofficerare. Presidenten Bonaparte var klådd i nationalgarsdesöfversteuniform, med hederslegionens stora band. En mängd hederslegionsstjernor och hedersmedaljer hafva blifvit utdelade. Jerome Napoleon, f. d. konungen af Westphalen, lär vara upphöjd till marskalk af Frankrike. Monitören vederlägger en annan tidnings uppgift, att presidenten Bonzapärte skulle umgås med planer, åsyftande den lagstiftande församlingens prorogation. Derjemte påstås att Elysee National icke har några organer bland tidningar. Assemblee Nationale anser detta yttrande något djerft, emedan det är notoriskt utt Diz Decembre ledes från Elysee. NG MH oo wm