Aftonbladet – 8 januari 1850, sida 2

det magyariska folkets bjeltemodiga frihetsstrid mot en mångdubbel öfvermakt, låter förmoda, att allmänheten skall begärligt omfatta det tillfälle som erbjudes att inhemta detta ridderliga folks historia, samt en närmare geografisk kännedom om skådeplatsen för de märkvärdiga tilldragelser, som under mer än ett års tid ådragit sig hela den civiliserade verldens uppmärksamhet. Vid första blicken på ifrågavarande phistoriska skildrings, innebåll, finner man att författaren valt en nog blygsam titel för sitt arbete, hvilket i sjelfva verket innefattar Ungerns historia i sammandrag, jemte en redogörelse för landets beskaffenhet och folkets nationalkaraktär. Första hufvudafdelningen har till öfverskrift: Land och folk, samt den andra: Ungerns historian. Den sistnämnde indelas ytterligare uti följande underafdelningar: 1:o Perioden före Magyarernas inflyttning. 2:o Perioden från Mågyarernas inflyltning till Stephan den Helige och kristendomens införande. 3:0 Perioden från Stephan den Helige och kristendomens allmänna införande, till krigen med turkarne. 4:o0 Perioden från början af kriget mot turkarne, till landets eröfring af dessa. 5:o Perioden från turkarnes cech österrikarnes välde, till Ungerns förvandlande i arfrike under österrikiska huset. 6:0 Perioden till det konstitutionella sinnets ålervaknande i landet, vid riksdagen 1825. 7:0 Perioden från 1825 års riksdag till riksdagen är 1847, samt slutet af första riksdagen år 1848. Under detta kapitel förekomma följande särskilda afdelningar: 4) riksdagen 1825; 2) riksdagen 1831; 5) riksdagen 4832—1836; 4) riksdagen 1839; 5) riksdagen 1843—1844; 6) riksdagen 1847—1848, samt biografier öfver följande namnkunniga män: Ludvig Kosschut (Kossuth Lajos); grefve Stephan Sectscheni (Szechenyi Istvån); baron Niklas Wesseleni (Wesselenyi Miklos);Palatinen (vicekonungen) af Ungern, erk hertig Joseph; erkehertig Stephan; samt slutligen: Ungerns politiska tillstånd fö-e den 19 April 1848. 8:o Perioden från April 1848 med följande underafdelningar: 4) siriden vid södra Theiss: 92) Kosschuls tal på riksdagen 1848, den 11 Juli, hvarefter följer en omständlig redogörelse för tilldragelserna på krigsteatern, samt förhandlingarne inom parlamentet, ända till den sista katastrofen. Denna innehållsförteckning visar arbetets vidsträckta omfattning, samt gifver vid handen att författaren haft ganska rikhaltiga källor att tillgå. Afven för dem, som haft tillfälle att postdagligen följa händelsernas gång, skall det vara intressant att ega en historia i sammandrag af Ungerns skiftande öden; och man skall finna den tid man uppoffrar på bokens genomläsning miångdubbelt ersatt genom det nöje man erfar af dess intressanta innehåll. Såsom prof på stilen tillåta vi oss meddela några utdrag. Hvem läser t. ex. icke med nöje följande färgrika teckning af Ungerns slättland: ; Det stora ungerska slättlandet utbreder sig likt Amerikas Savanner eller Pampas, i oöfverskådlig vidd, såsom hafvet, men på de flesta ställen med oberäknelig fruktbarhet. Det är en fortsättning af de sydryska Steppernas rika jord, der mullen ligger så djupt att gödning förderfvar vextligheten. Dessa slätter, eller Puszta s, såsom infödingen kallar dem, verka, med olika intryck, på menniskan. För dem, som der sett sin barndomstid förflyta i sorglöshet och en frihet, som har sin motbild i horizontens gränslöshet, finnes intet land på jorden skönare än Puszta. För främlingen uppstår ctt annat intryck då han beträder dessa omätliga, oöfverskådliga vidder. Naturens stillhet, -enformigheten, den sköna himmeln och det oceanlika, med alla de sällsamma och egna företeelserna af luftens och ljusets fenomener, väcka hos den resande beundran och vemod. Inga egentliga vägar finnas der, men väl tusendetals spår efter framfart; man väljer sin väg egentligen liksom på hafvet, och när skymningen inträdt, går kosan ofta med ledning af stjernorna: : ! På dessa slätter beta tusendetals hjordar af boskap, bufflar, hästar och får. Här och der, men alltid på långa afstånd, ser man en stor by, med två rader hvitmålade hus, uppbygda på hvardera sidan cm en gata, så bred att hundrade hästar der kunna löpa i bredd. Anblicken af dessa hvita husrager återkallar bilden af ett fältläger. Dessa byar innehålla oftast flera 1000 invånare Ifrån Waitzen, utefter Duna ända till Syrmien, 38 mil i längd från norr till söder, utbreder sig vestra gränsen af detta slättland; från Unghyvår, vid foten af Karpaiherna, ända ned till Orsova, sträcker sig samma slätt i sydostlig rigtning sextio mil. Medelbredden beräknas till 35 mil, och hela ytan antages hålla 4,700 qvadratmil, inom hvilken ofantliga vidd knappt en enda punkt finnes, som om också småningom och omärkligt, uppstiger 100 fot öfver den längsta punkten... Flodernas stränder ligga äfvenledes föga höjda öfver vattnens yta, och deraf följer att stora öfversvämningar ega rum, och att också sora trakter utgöra ständiga vattenpölar. Man beräknar dessa tidtals öfversvämmade trakter till icke mindre än 420 qvadratmil. Här och der, på denna slätt, förekommer flygsand, men allmännast utgöres jorden af humus, i hvilken vextligheten går för sig med de tropiska klimaternas Istyrka. Åtminstone 4000 qvadratmil af den fetaste mylla tillhöra detta slättland, hvars fortsättning på vestra sidan om Duna, går förbi Stubl-Weissenburg till Plattensjön och Gross Kanisa. Sluiligen utgör också en del af Slavonien ett slättland med sina segelbara floder Drave och Save, hvilket i Syrmien sluter sig till det stora Ungerska slättlandet. Icke mindre intressant är skildringen af dessa slättlands bebyggare; se här huru de tecknas: RESET ARN NANNE SNES RA OOOO———— — ————