Aftonbladet – 8 januari 1850, sida 1

bud i Buenos Ayres med vidsträckt diplomatisk fullmakt. Om,, heter det vidare, en expedition mot Rosas beslutes, så lärer regeringen ämna värfva en kår af 6000 frivillige: och låta dem åtföljas dit utaf endast få bataljoner lhmietrupper,. Man talar mycket om ett nyligen gjordt, ehuru misslyckadt mordförsäk. emot markisLarochejacquelin. Undersökning härom väntas, En mängd folkkalendrar h-fva utkommit, skrifna i socialistisk anda. Isynnerhet i Lyon har regeringen låtit konfiskera en hel hop så-dana. Man vill veta, att det orleanistiska och det konservatift-republikanska partiet umgås med planen att bilda en särskild förening såsom motvigt mot det sega legitimistiska partiet. Nästan alla tidningar anfalla krigsministern för den bristande kapacitet som han visat i frågan om mobilgardet. Afven inrikesministern påstås ej ega stora talanger. I sammanhang med dessa anfall gå äfven rykten om förestående förändringar inom ministeren. I en tidning läses följande: Ludvig. Napoleon hade skriftligen frågat Dupin, om nationalförsamlingen ämnade uppvakta honom på nyårsdagen. Dupin stoppade brefvet i fickan, utan att fråga församlingen, för att icke åstadkomma. någon etikettsstrid. Kort derefter frågade justitieministern om han icke ville rådfråga församlingen i denna sak. Dupin svarade: Ni kan sjelf fråga församlingen, om ni har lust; den skall svara eder icke med ett votum, utan med skratt. Följden af denna förhandling har varit, attprogrammet om de officiella uppvaktningarna, hvilket var bestämdt att införas i Monitören liksom under Monarkiens tid, måste förändras, hvad deputationen ifrån nationalförsamlingen angår, och det officiella bladet för den 29 Dec. innehöll derpå endast det tillkännagifvande, att republikens president den 31 Dec. kl. half 9 fe. m. ämnade i Elyse National emottaga de medlemmar af lagstiftande församlingen, hvilka ämnade infinna sig hos honom i anledning af det nya året. Församlingen söker således bevara sin sjelfständighet i afseende på presidenten; och några medlemmår af det legitimistiska partiet. skola till och med hafva gått så långt, att debestridt presidenten rätt att bära generalsuni-form, emedan lagen hvarken tillåter honom att i egen person kommendera eller disponera öfver den väpnade styrkan. Vid den sednaste soiren i Elysge visade presidenten sig civilt klädd i blå klädning, såsom det tros, i anledning af dessa anmärkningar., Åter talas om ferier för nationalförsamlingen under Februari månad, Dix Decembrerförordar isynnerhet denna åtgärd, för att erhålla ett för affärerna gagneligt varaktigt lugn i politiken,. Dock anses prorogationen ej kunna ske förr än budgeten blifvit voterad. I nationalförsamlingen började diskussionen den 28 Dec. om Plataangelägenheten, fortsattes . följande dagen och ajournerades vidare till måndagen den 31 Dec. På diplomatläktaren såg man Montevideos sändebud, general Pa-checo y Obes. Alla voro ense derom, att ställningen i Montevideo och Buenos Ayres icke kan längre blifva sådan som hittills. Frågan var, om man skulle antaga den af franska amiralen Lepredour med Rosas och Oribe afslutade traktat, eller om man skulle sända en ny expedition till Plata. Denna sednare mening fann medhåll hos amiral Lain, Collas och Larochejaquelin, samt hos utskottsreferenten Daru, hvilken sistnämnde förklarade det vara omöjligt att ratificera nämnde traktat, emedan den skulle leda till erkänhande och återupprättande af general Oribes presidentskap, tvärtemot folkets vilja i Montevideo. Hvarje öfverenskommelse med Oribe och Rosas var omöjlig, och man måste antingen draga sig helt och hållet från saken eller ock handla med kraft. Ä För ett fredligt afgörande talade Larabure,J. de Lasteyrie och Lagrange. De fästade uppmärksamheten på de ifrågavarande inbördes tridigheternas ringa vigt för Frankrike och på de stora kostnader, som en ny expedition måste medföra. so sen tatt RR RR EEENRN