Aftonbladet – 4 januari 1850, sida 2

Om det nya försöket mot näringsfriheten. Aftonbladet har vid mångfaldiga tillfällen fästat uppmärksamheten på ett politiskt fenomen, hvarpå man nästan icke kan lägga för stor betydelse såsom ett varningstecken, att så snart statsmakterna — regeringen eller lagstiftningen — visa något slags svaghet i afseende på de allmänna rättigheternas och grundsatsernas vidmakthållande emot de enskilda intressenas försök att inskränka desamma, så underlåta dessa intressen också aldrig att söka tillkräkta sig den ena förmånen efter den andra. Detta fenomen är så konstant och oåterkalleligt, att det aldrig uteblifver, och egennyttan känner i detta afseende ingen gräns, så länge den ser någon utsigt till framgång. Det var derföre äfven att förutse, att de symptomer till politisk reaktion eller skuggrädsla för principernas konseqventa tillämpning, som man under de tvänne sednare åren tycki sig förmärka på högre ort, snart skulle gifva kurasje åt prohibitivsystemets anhängare i näringarne att röra på sig emot sjelfva det beslut, som regeringen år 1846 fattade angåande vilkoren för handels och handtverkeriers utöfvande. Detta har också inträffat. Det har redan förut varit omtaladt, att handtverksföreningen i Westerås uti cirkulär till öfriga bandtverksföreningar i riket anmodat dessa att förena sig om en petition till konungen ang. inskränkningar i den utvidgade rättighet, som handtverksförordningen gifver, att försörja sig med lofligt arbete; men innehållet af petitionen har hittills bevarats i en sådan tysthet, att man ej kunnat få reda derpå. Najaden i Carlskrona har emediertid haft den förtjensten att förskaffa sig del af nämnde petition, och meddelat densamma i det i dag hitkomna numret. Hela saken bör väl i det hela betraktas blott såsom en kuriositet, emedan det icke är tänkbart, att Regeringen skulle lyssna till en begäran, som går ut på att å nyo kringskära en rättighet, hvilken otvifvelaktigt bör vara den första som bör tillhöra individen i ett samhälle som ej består af slafvar; men äfven biotta försöket härtill så kort efter författningens utfärdande är märkvärdigt Tr An a mana rean nr ra renarna nerna