Aftonbladet – 3 januari 1850, sida 3

! hvilken fritt inför mängdens ögon utför sina opera j F j j I0NUECS al ac mest I1ysande Itramgang. Dessa försoöil (8jordes-vid Folkstone ombord på skeppet Princes Clementine, under inseende af m:r Valker, under intendent öfver. den elektriska telegrafen på jernvä igen mellan London och Dover., Längre fram läser man: Den : elektriska telegrafen förräder icke genon yttre tecken sin verksamhet, såsom lufttelegrafen jtioner och på detta sätt tyckes inbjuda dess mnyfi kenhet, dä den förra opererar i tysthet och till oci med tillåter begagnandet af en chiffer, sam telegra fisten läser och upptecknar, utan att förstå. I Eng land har i sednaste tid Morses uppfinning blifvi fullkomnad ända derhän, att hvad man på ena änd Istationen skrifver på en pappersremsa med ett förbindelse med den ledande tråden stående stift vid den motsvarande stationen drag för drag repro. duceras. Tvenne personer kunna på detta sätt : London och Liverpool samtala med hvarandra utar vittnen, då korrespondenten, som mottsger under. rättelserna, icke behöfver någon hjelp att dechiffrere dem. Afven priset för sådana enskilda meddelander är ytterst och nästan otroligt billigt. Afgiften för en depesch af 20 ord beräknas i England vanliger till en penny eller omkring 4 sk. svenskt riksgäld för den engelska milen, för de första 50 milen, derefter hälften så mycket ända till den 400:e milen, och för det öfriga afståndet endast fjerdedelen. 1 Amerika är afgiften betydligt lägre, så att man der kan skicka en depesch af 20 ord ända till 500 eng. mil för den obetydliga summen af 4 sh. sterling eller omkring 3 rdr 32 sk. sv. riksgäld. Man kan lätt föreställa sig hvilket inflytande ett dylikt kommunikationsmedel måste utöfva på hela det sociella lifvet; särdeles har det gjort rättvisans handhafvande ntmärkta tjenster. Också hafva alla civiliserade Jänder skyndat att sätta sig i besittning af dess välgerningar. Tysklands två förnämsta hufvudstäder hafva idessa dagar genom en elektrisk telegraf blifvit satta i förbindelse med hvarandra. Belgien, Nord-Tyskland och till och med Ryssland hafva tille3nat sig uppfinningen, -och snart nog torde man kunna vänta att se de flesta af den europeiska kulturens hufvudorter förenade genom ett sådant nät af elektriska telegraflinier. som i deras ömsesidiga beröring, så att säga, gör dem oafhänginga af tid och afständ. Vidare: Syvenska regeringen har icke förbisett den elektriska telegrafiens betydelse för den inhemska industrien, i det den, såsom bekant är, för kort tid sedan, i anledning af en utländsk ingeniörs anbud att upprätta en elektrisk telegraflinea mellan Stockholm och Götheborg, vändt sig ti!l handelskärerna i dessa två städer med hemställan, huruvida en så beskaffad kommunikation mellan dessa två punkter skulle anses tillräckligt vigtfg, för att inrättningen skulle kunna påräkna medverkan och understöd af dessa kårer. Svaret har, sisom man kunde vänta, utfallit nekande. Utan möjlighet till en motsvarande sna! bhet i befordringen af personer och varor skulle den elektriska telegrafinrättningen blott ofullkomligt uppfylla sitt ändamål, och den föru!sätter således inrättningen af jernväger, för att fullt motsvara sin bestämmelse, äfven om dess anläggning oberoende af jernbanor ej vore förenad med så betydliga kostnader. Upprättandet af en elektrisk telegraflinea utefter en jernväg är en obetydlighet, och dess dagkostnad är ren: af en småsak. Skulle en elektrisk telegraflinea sjelfständigt anläggas, måste utstaknings-, afvägningsoch planeringsarbeten mångdubbla dessa kostnader, och bevakningen af telegraflinien skure med det okynne, som Dbeklagligtvis vid så många tillfällen gifvit sig tillkänna såsom en hos os3 djupt rotad nationel vanart, svårligen kunna utföras utan betydande personal och betydliga kostnader. I Nordamerika, det enda land der man försökt en sådan inrättning äfven i de trakter, der jernvägar ännu ej blifvit anlagda, har man visserligen försökt en utväg att undvika en särskild bevakning, i det man åt de vid telegraflinien boende godsegare uppdragit uppsigten öfver linien, emot rättighet för dessa att begagna telegrafen för sina enskilda angelägenheter. Detta förfarande har der visat sig vara af stor nytta; den ursprungliga anläggningskostnvaden öfvergick ej 20 pund sterling den engelska milen, och underhållet bekostas, nästen helt och hållet af ordegarne; men svårligen skulle hos oss de vid en telegraflinsa boende jordegare finna sin räkning vid att åtaga sig en dylik förpligtelse. Visserligen har numera svårigheten af elektriska telegrafliniers upprättende oberoende af jernvägarne till en stor dell. försvunnit, sedan man omsider funnit ett passandel isoleringsmedel, som tillåter trådens nedgräfvande i jorden. Så har man i Preussen, sedan Juli 4848, börjat nedlägga trådarne: i en beklädnad af gutta percha, omkring två fot under jordytan, och detta nya system, som ifrån hufvudstaden skall utgrena sig till rikets förnämsta gränspunkter, har i närva-l rande ögonblick en utsträckning af icke mindre än 519 tyska mil. Men den ursprungliga anläggningen af en sådan underjordisk telegraflinea skulle örmodligen i vårt land blifva kostsam nog, lå den deremot vid terrasseringen för en jernvägslinea borde kunna göras utomordentligt bilig. Dessa båda inrättningar stå således med hvarndra i det närmaste sammanhang, och får Sverige n gång jernvägar, nog får det elektriska telegrafer. Mt vi ännu sakna de förra, beror på omständigheer, som ej höra hit, men kanske icke till ringa del å tröghet, fördomar och enskilda intressen. Utsigerna att snart komma i åtnjutande af deras välgerlingar äro för ögonblicket icke särdeles stora, sedan let första bemödandet att åstadkomma en aktietecking varit krönt af så ringa framgång. Men det vore mellertid en oförlåtlig feghet, att för ett misslycadt försöks skull gifva en sådan sak förlorad, och i hoppas snart få öppna denna tidskrift för en penja, Som är mera kompetent att afhandla denna fråa, en af de största i en tid, som eljest är så rik å stora frågor. Den afhbandling, hvarom här talas, indiceras ck i sjelfva Freys anmälan, såsom varande att änta under den kommande årgången. I sällkap nämnas der flera sådana t. ex.: v)Om beofvet för Sverige af techniska läroanstaltern, Om jernvägars anläggning i Sverige (den yss omtalade), Om åtskilliga nyare techniska ippfinningar, m. m. Utom de tvenne större ledande artiklarne, vilka vi nu i korthet omtalat, innehåller Frey, åsom vanligt, åtskilliga recensioner. Moan läser eribland först ett slags komparativ kritik öfer trenne juridiska arbeten: Sveriges Rikes .ag), Med sedermera skedda förändringar, af IT 4. Philipsson, N. W. Lundeqvist, och en redje förf., hvars namn ej står på titelbladet, nen som man af en förelöpande Erinran oner vara hr J. R. Thurgren. Ref:n (0. A. .) uppställer dem emellan åtskilliga jemföreler, och tycker bland annat icke rätt om hr h:s förändrande af stafningssättet i lagen till AAdarnara farmar — Befsos Skäl häremaot låtar HV Ar nm—mMLJLJÄX-———— a?0a1 ——nn OO — — — V— — X XZX-Q— (0 E -— — 3 Oo