Aftonbladet – 3 januari 1850, sida 3

Litteratur. FREY, häftena LX —LXI. Med 61:a häftet är Frey för 1849 redan afslutad, och vårt lands tidskrift för vetenskar och konst har således nu fulländat nio årgångar: en rätt respektabel varaktighet nog för lett periodiskt arbete hos oss. Det är isynnerhe tvenne uppsatser, den ena af A—M, den andrs anonym, som i dessa begge häften ådraga sig uppmärksamhet. Den förra utgör: en blict på de sednaste upptäckterna inom Astronomien och kan ansos som an fortsättning af hvad samme förf. i 1847 års Frey publicerat rörande gången af astronomiens utveckling. Den sednare kallas: några ord om den Elektriska Telegrafens. Hvad beträffar br Å:s afhandling, måste det onekligen betraktas som ett företag af mycken förtjenst, alt till den större allmänheten söka öfverflytta resultaterna af en sådan vetenskap som astronomin. De högst märkliga upptäckter och utvecklingar, som under de sednare åren skett på stjernkunskapens omätliga fält, hafva ett stort intresse för en och hvar ibland oss; men vanligen hafva underrättelserna härom blifvit för publiken otillsängliga, dels till följd af sakens egen natur såsom bestående af en mängd sifferkalkyler och mathematiska, framställningar, dem så mången icke begriper, dels ock till följd af den omständigheten att uppgifterna om astronomiens utvecklingar och nya upptäckter befunnits nedlagda i verk, enkom egnade åt vetenskapsidkaren, och icke läsbara af den vanliga publiken. Hr A. har gjort sitt till att popularisera ämnet, och att genom enkla, allmänt begripliga framställningar i Frey meddela det åt hvilken som helst. Wi hoppas, att han fortfar på denna bana. Man skulle. kunna anse hans afhandlingar för en art Annual reports (ehuru i mindre skala) i astronomien, desto värdefullare här i landet, som vi från Vetenskapsakademien sjelf öfver vissa delar sakna sådana, hvilka dock, om vi ej misstaga oss, borde vara att officielt påräkna). Den andra afhandlingen, rörande den Elektriska Telegraen, skall säkert läsas med stort deltagande såsom historiskt redogörande för en af vår tids betydligaste upptäckter: en, som till sina följler nästan kan kallas oberäknelig. Artikeln ir hufvudsakligen uppsatt med ledning af hr L. Figuiers, hvilken läses i Revue de deux Mondes. Vi skola genom några utdrag sätta lem af våra läsare, som icke redan känna den lektriska telegrafen, i tillfälle att vinna nåon upplysning derom. Det heter sid 521: Eftersom detaljerna af den mekaniska konstrukionen här voro utan intresse och nytta, skola vi inkränka oss till framställningen af de principer, hvarå funktionen af detta beundransvärda instrument vilar, Vid båda ändarne af telegraf-linien uppställer man venne eirkelformiga, fullkomligt lika taflor, omkring vilka äro tecknade de tjugufyra bökstäfverna i albetet och de tio siffertalen. Dessa båda taflor äro örbundna med hvarandra medelst stapelns ledande råd. Med tillhjelp af en ändamålsenlig mechanisk nordning kan hvarje bokstaf eller siffra lösgöra sig r cirkeln och flytta sig framför ett slags indikator, om tillåter att läsa den. Dessa båda taflor äro förundna med hvarandra på sådant sätt, att de röreler som utföras på den ena noggrannt och i samma gonblick upprepas På den andra. Om man följaktgen på den station hvarifrån meddelandet sker flytar särskilda bokstäfver framför indikaorn, så flytta ig i samma ögonblick på den motsvarande taflan id andra stationen dessa samma bokstäfver ur sin rets, och framträda den ena efter andra inför indiarorn. Således kan man åtminstone meddela tretI anlednivg af uteblifna Årsrapportern från några embet-:män inom Vetenskapsakademien, hafva vi försport åtskilligt om n inom akademien väckt motion, hvartill vi torde återkomma.