Aftonbladet – 2 januari 1850, sida 1

Me—Å——L— ningen och i allmänhet fulikomligt rättvis till sin princip. En formlig undersökning kan blottaspeciella missbruk, orättvis fördelning m. m. dyl. Endast genom utgifternas inskränkande och inkomsternas förökande är det möjligt att återställa Jemnvigten i 1850 års budget. En brist af 100 millioner skulle uppstå, om dryckesskatten upphäfdes. Andra hjelpkällor finnas icke etc. De ingångna petitionerna mot dryckesskatten hafva vi icke mött med likgiltighet. Men oaktadt den genom denna fråga uppkonana gäsning, har dock det allmänna lugnet icke blifvit stördt på något ställe, och dessutom hafve vi anledning att tvilla på petitionernas uppriktighet, emedan af de 63 generalråden, som utlåtit sig öfver dryckesskatten, dessa sanna organer för den allmänna opinionen i departementerna, 54 yrka nämnde skatts bibehållande eller blotta modifikation och endast 9 fordra dess ovilkorliga afskaffande. Vi tro oss kunna påräkna landets hängifna beredvillighet till detta nödvändiga offer. Efter ytterligare utveckling af ämnet fortfor finansministern: : Slutligen fäster jag eder uppmärksamhet, m, h., på de omätliga följderna af det beslut, som j nu gån att fatta. Landets financiella belägenhet är allvarsam. År 1848 har åstadkommit 153 millioner nya utgifter och nästan lika stor förminskning af inkomsterna. Om j således under dessa omständigheter afskaffen dryckesskatten, så desorganiseren j statshushållningen, j förjagen kapitalerna, j rubben krediten, j framkallen med ett ord en kris, hvars utgång icke kan förutses. (Sensation.) Efter att hafva meddelat statistiska upplysningar, för att visa vinodlingens ständiga framsteg oaktadt denna skatt, protesterade han mot alla amendementer, såsom inskränkande den begärda undersökningen och gående i förväg för frågans lösning. Efter finansministern höll Antony Thouret ett pikant tal mot det ifrågavarande lagförslaget om dryckesskattens återställande. Han framhöll skattens allmänna impopularitet och den olikhet i skattebördor som den åstadkommer. Han hotade med möjligen blifvande blodiga följder, om lagförslaget antoges. — Slutligen gör han den vigtiga anmärkningen, att tvenne af de nuvarande ministrarne förlidet år afbållit sig från voteringen om dryckesskatten ochatt en, den nuvarande justitieministern, till och med voterat för dess afskaffande. En konservativ deputerad Depasse försvarade förslaget i ett obetydligt tal, som ingen hörde på. Sessionen upplöstes kl. Y, till 7. — Man anmärkte att Odilon Barrot under denna session för första gången infann sig i nationalförsamlingen efter sin sjukdom och krisen af den 1 Nov. Följande dagen, den 12 Dec. uppträdde Pradier emot och Charencey för förslaget. Afven Keratry yttrade sig med några få ord för förslaget, för att vederlägga ett yttrande af Pradier, att han fordom varit emot dryckesskatten. Då Pradiers tal flera gånger afbröts af högra sidan, såg presidenten Dupin sig föranlåten att till majoriteten yttra följande ord: Om j icke hafven tålamod att höra oppositionens talare, så skall man icke heller höra majoritetens talare. Eder ordförande skall dömas till vanmakt såväl öfver ena som andra sidan. (Bifall från venstra sidan.) Sedan Charencey talat, inträdde några minuters uppehåll i förhandlingarne. Derefter erhöll Bastiat ordet och yttrade: Jag ansåg det vara lämpligt att behandla frågan endast ur den financiella och politiska nödvändighetens synpunkt. Jag trodde verkligen, att nödvändigheten var det enda motiv, som man ville åberopa för att understödja sin åsigt om dryckesskattens bibehållande; jag trodde att man var ense derom, att denna skatt förenade alla förkastliga skattebördors egenskaper: att den var orättvis, att den var ojemnt fördelad, att dess indrifvande var både kostsamt och inqvisitoriskt..... Åtskilliga röster: Högre! Man kan icke höra! Bastiat: Vi påstå, att skatten är orättvis och vi grunda vårt påstående så här: Man föreställe sig åkrar som ligga bredvid hvarandra och äro belastade med den allmänna grund-) skatten: de klassificeras efter derås värde: somliga framalstra säd, andra gräs, åter andra vin. Nåväll Vinet ensamt är dessutom särskildt beskattadt, och det är beskattadt med en summa af 4106 millioner. Jag har sagt, att den är ojemnt fördelad och det är så tydligt att det är öfverflödigt ingå i bevisning derom. I departementet Ain är priset på vin 41 fr. en gros och 45 fr. i minut. Några röster: Högre! Man kan icke höra! Presidenten: Talaren kan icke tala högre. Bastiat talade vidare om det betungande och inqvisitoriska i indrifningen samt tillade: Jag kommer nu till frågan om åtgärdens nödvändighet. Den financiella nödvändigheten är allvarsam, ———V— —? —r—r—rr—-8-—m rr (Y Yfmåö—c-Mes—sw. LÄ