Aftonbladet – 20 december 1849, sida 1

KOSSUTH TILL NATIONEN. Efter de olyckliga slagtningar, med hvilka Gud de sistförflutna dagarna har hemsökt detta folk, hafva vi ej mer någon förhoppning att med utsigt till framgång fortsätta vår frihetsstrid mot de förenade österrikarnes och ryssarnes stora makt. Under sådana förhållanden kan nationens räddning från undergång och hennes framtids betryggande blott väntas af den i spetsen för armen stående generalen, och enligt min själs renaste öfvertygelse skulle den närvarande regeringens fortfarande, med hänseende till nationen, icke blott vara utan gagn, utan till och med lända den till skada. Jag tillkännagifver alltså inför nationen, att jag sjelf — lifvad af samma varma patriotiska känsla, hvarmed jag vidtagit hvarje steg och velat offra hela mitt lif för fosterlandets väl — och i hela ministårens namn, afträder från regeringen och bekläder generalen Arthur Görgey med högsta civiloch militärmakten, intilldess nationen, enligt sin rätt, kommer att förfoga annorlunda. Jag väntar af honom, och gör honom inför Gud, nationen och historien derför ansvarig, att han skall använda denna makt efter sina bästa krafter till nationens räddning och vårt arma fosterlands sjelfständighet såsom stat, samt betryggande af dess framtid. Må han lika oegennyttigt älska sitt fädernesland som jag älskat det, och må han vid betryggandet af förkets välfärd vara lyckligare än jag! Jag kan ej mera gagna mitt fosterland genom handlingar, men om min död kunde medföra dess väl, så hängåfve jag med glädje mitt lif såsom offer. Rättfärdighetens och nådens Gud vare med nationen ! LuDvIG KossuTH, Guvernör. Bartholomeus Szemere, Sebastian Bukowich, Inrikes minister. Justitieminister. Ladislaus Csanyi, Michael Horvath, Minister för allm. arbetena. Kultusminister. Låtom oss nu se huru generalen-diktatorn begagnar denna i bans händer nedlagda makt. Den 41 Augusti, således dagen efter slaget vid Temeswar, afsände han till ryska generalen Rädiger en skrifvelse, hvaruti han underrättade den ryske generalen om huru han ämnade ställa sina rörelser, för att kunna blifva riktigt innesluten af ryssarna. Den del af brefvet som afhandlar denna sak lyder ordagrannt som följer: BREF FRÅN GENERAL ARTHUR GÖRGEY TILL RUDIGER: Hr general! Detta bref adresserar jag till eder, hr general! emedan det var ni, som först gaf mig bevis på denna aktning, som vunnit mitt förtroende. Skynden eder, om ni vill göra slut på allt vidare onyttigt blodsutgjutande, att inom den kortaste tid bringa den sorgliga kapitulationsakten till verkställighet, likväl blott på det sätt att den endast äger rum inför H. Majestät kejsarens af Ryssland trupper; ty jag förklarar högtidligt, att hellre låta tillintetgöra hela min armå i en förtviflad slagtning mot huru stor öfvermakt som helst, än att obetingadt nedlägga vapen för österrikiska trupper. Jag marscherar i morgon, den 42 Augusti, till Vilagos, i öfvermorgon den 43 till Boros Jenö, den 14 till Beel, hvilket jag meddelar eder, på det att ni må kunna kasta eder med er makt mellan de österrikiska och mina egna trupper, för att innesluta mig, och skilja mig från österrikarna. Skulle denna manöver icke lyckas, och de österrikiska trupperna följa mig i hälarna, så skall jag med kraft afslå deras anfall, och draga mig mot Grosswarden, för alt på denna väg uppnå den kejserliga ryska armåen, för hvilken ensamt mina trupper förklara sig beredde att frivilligt nedlägga vapen. Jag afvaktar edert ärade svar inom möjligast korta tid, och slutar med försäkran om min obegränsade högaktning. Alt-Arad, den 41 Augusti 1849 kl. 9 om aftonen. Arthur Görgey, m. p. ungersk general. Omedelbart efter inhändigadt svar från Rädiger utfärdade Görgey, dagen derpå, följande högst märkvärdiga skrifvelse, som utvisar att civiloch militärdiktatorn Arthur Görgey, genom det skändligaste bedrägeri, lockat sin tappra armå alt kasta sig i ryssarnas armar, såsom förmenta vänner och bundsförvandter. Denna proklamation lyder ordagrannt, som följer: GÖRGEYS PROKLAMATION TILL UNGERSKA ARMEN. Ungrare! En just nu anländ depesch från ryska fältmarskalken Paskiewitsch bringar oss den ej anade glada underrättelsen, att ryska armen skiljt sig från den österrikiska och förenat sig med oss ungrare, som gripit till vapen mot Österrike. Redan äro 412,000 magyarer på väg till ryska lägret, och inom få dagar skall den förenade ryska-magyariska hären draga sig till vår fiendes residensstad Wien. Jag väntar derföre, att j förenen eder med den tappra ryska hären och derigenom bidragen till fäderneslandets fullkomliga befrielse. Eder vägran vore onyttig och förderflig, då vi derigenom skulle göra den nya bundsförvandten från vän återigen till en fiende, mot hvars ofantliga öfvermakt vi nödvändigt måste duka under. Soldater, tron mig derföre! Jag har fört eder från seger till seger, från triumf till triumf! Sexton fältslag äro ärorika vittnen till våra handlingar, och min innerligaste sträfvan var alltid för fåderneslandets väl och befrielse. Men om j vägren att fullgöra denna eder fältherres befallning, skall jag ensam, beledsagad af mina trogna, begifva mig på den väg, som efter min fasta öfvertygelse förer till frid och fäderneslandets väl. Annu en gång uttalar jag den förhoppning, att j skolen skänka gehör åt min röst och tillsluta öronen för sådant förtal, hvarmed mina personliga fiender under flera månaders tid förgäfves sökt göra mig misstänkt. Frid och lycka öfver Ungrarna! Gifvet i lägret vid Vilagos den 42 Augusti 1849. ARTHUR GÖRGEY, Militäroch Civil-diktator. Man finner af dessa handlingar, att Görgey icke hade ringa omtanka för att bringa kapitulationen i verkställighet. ÅA ena sidan underrättade han ryska generalen Rädiger huru