Aftonbladet – 10 december 1849, sida 2

Article Image
den; och skulle, vid borgmästarens frånvaro, ordet föras af den lagfarne rådman, till bvilken expedition förekommande mål hörde. Någon förändring uti ifrågavarande förslag har hofrätten icke trott sig böra i underdånighet föreslå. 4:0 Rådstufvurätterne i Nyköping, Örebro, Carlstad och Christinehamn. Enligt förslagen skulle hvardera af desse rådstufvurätter komma att arbeta på två afdelningar; men då i betraktande tages nämnde städers folknummer och antalet af de mål, som vid domstolarne derstädes årligen till behandling förekomma, samt jemförelse i sistnämnde hänseende sker emellan rådstufvurätten i dessa städer och i andra, der dels rätten redan arbetar utan fördelning i serskilda divisioner; dels ett sådant arbetssätt blifvit föreslaget, såsom t. ex. i Fahlun, Eskilstuna, Wisby och Westerås, jemte flere andre utom hofrättens domvärjo belägne städer, synes rådstufvurättens i Nyköping, Örebro, Carlstad och Christinehamn fördelning i två afdelningar icke vara af behofvet påkallad, hvaden också bofrätten anser sig så mycket hellre böra i underdånighet afstyrka förslagen derom, som genom en sådan fördelning af göromålen antalet af lagfarne ledamöter, som Komma att deltaga i målens handläggning, äfven skulle minskas; och får i följd häraf bofrätten i underdånighet föreslå, att det arbetssätt, som nu eger rum för rådstufvurätterne i sistnämnde fyra städer må både för de mål rådstufvurätterne nu såsom första domstol handlägger och för dem, som förut tillhört kämnersrätternes upptagande, tillsvidare bibehållas. — — — — — — Stockholm den Fy Nov. 1849. Rätteligen transsumeradt, betygar. Stockholm den 4 December 14849. Ex officio F. Crelius. Kongl. hofräiten har, i sammanhang härmed, afgifvit följande underd. utlåtande angående Rådstufvu-rätten i Upsala: Stormäktigste, A lernådigste Eonuny! Uti nådig skrifvelse den 48 sistlidne April har, af anledning att Eders Korgl. Maj:t, med bifall till Rikets Ständers underdåniga förslag, angående upphörande af kämners-, lagmansoch riddare synerätter, på sätt Eders Kongl. Maj:ts samma dag utfärdade nådiga förordning närmare utvisade, i nåder besluta, att alla kämnersrätter skulle från och med den 14 Janusri 4850 upphöra och sådane mil och ärenden, som crligt leg och särskilde författningar nu hörde till kämnersrätt, derefter omedelbarligen upptagas af rådstufvurätt, på sätt för närvarande skedde i de städer der kämnersrätt ej vore, Eders Kongl. I Mejt anbefaltt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala län, att, efter magistratens i Upsala loch öfrige vederbörandes hörande, inkomma med förslag till den förändrade organisation af rådstufvuTrätten i nämnde stad, som, i följd af beslutet om kämnersrätters indragning, kunde blifva erforderlig. Sedan Eders Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande derefter afgifvit underdånigt förslag i berörde hänseende, har Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss den 142 innevarande månad, befallt hoflrätten att med un pderdånigt utlåtande i anledning deraf inkomma; och får hofrätten nu i underd. fullgöra denha E. K. M:ts nådiga föreskrift. Enligt E. Kgl. M:ts befallningshafvandes förslag skulle borgmästare och rådmän i Upsala arbeta på två afdelningar, deraf den ena, som skulle motsvara rådstufvurätten, komme att bestå af borgmästaren såsom ordförande och två lagfarne rådmän, samt den landra eller magistraten utgöras af en lagferen rådIman, som tillika vore magistratssekreterare och mnotarius publicus, samt tre borgerlige rådmän, hvilka Iskulle sammanträda under ordförande af borgmästaren, så vida E. K. M:s befallningshafvande icke funne nödigt att i magistratens öfverläggningar och beIslut deltaga; och har E. K. M:ts befallnipgsbafvande i öfrigt, bland åtskillige bestämmelser angående de serskilda ledamöternes göromål och åligganden, föreslagit: ati derest ledsmot i rådstafvurätten af laga I förfall hindrades att tjenstgöra, skulle, till vinrarde nen: att expeditionshafvanden i civila ärender igande med stämpladt papper och att expeditio Br Oe OO rätten, enär någon olägenhet deraf för det alm af domfört antal, från magistraten til!kallas, i främsta rummet den lagfarne rådmannen och sedermera i mån af bebof, i tjensten äldste borgerlige rådmanskulle på eget ansvar hafva tillsyn å handlingarnes bilögnshafvarda, jemte skrifvelse derom, nog tidigt till öfrige ledamöters underskrift lemnade, och, sedan de behörigen underskrifvits, skyndsamt afsände. Emot förslaget att icke samma ledamöter skulle tjerstgöra i magistraten och i rådstufvurätten, med undantag af borgmästaren, som komme att blifva ordförande på begge ställena, har hofrätten ansett : sig icke böra framställa anmärkning, äfvensom hofrätten, i öfverensstämmelse med den isigt hofrätten redan uttalat i dess den 8 innevarande månad afgifne underdåniga utlåtende i fråga om förändrad organisation af åts!illige andra rådstufvurätter under hofrättens dorivärjo, i underdånighet tillstyrker att, på sätt blifvit föreslaget, alla de ständige ledamöterne i rådstufvurätten böra vara lagfarne, och att, i händelse af hinder för någon blard dem, den lagfarne ledamoten i magistraten bör, framför de borgerlige rådmännen, för deltagande i rådstufvurättens förhandlingar tillkallas. Men, enär ett stadgande derom, att ezpeditionshafvanden skulle på eget ansvar hafva tillsyn å handlingarnes beläggende med stämpladt papper och ansvara derför, att handlingar, som skola till hofrätt eller annan myndighet insändas, varad, jemte skrifvelse derom, nog tidigt til öfrige ledamöters underskrift lemnade och sedermera skyndsamt efsärde, möjligen kunde gifva anledning till en sidan tydning, att genom samma stadgande ändring skett i de rådstufvurättens samtlige ledamöter nu liggande Tförbindelser, att gemensamt ansvara, dels i vissa fall Tför karta-sigillataförordningens fakttosande, de ls ock Iderför att bandlingar, som skola till a I heter ingå, i rätter tid afsändas, anser ej kunna förslaget i denna del urd emot, i fråga om öfrige föreslagne best gående åligganden för de serskilde ledamöterne, hoficke synes vara att befara, trott sig ej böra a T bifall till förslaget härutinnan, festän det i vissa de lar skiljer sig ifrån hvad i fråga om andra rådstufvurätters organisation är i underd. tillstyrkt. Skeppsredarne i Götheborg hafva till regeringen ingifvit en förnyad ansökning om beredande af tullfri införsel å skeppsinventarier, hvarom förut flera gånger varit fråga, men hvilket synnerligen segelduksfabrikanternas intresse hittills mäktat före

10 december 1849, sida 2

Thumbnail