Aftonbladet – 10 december 1849, sida 2

RR 100 a AA Nn seende hvartill en nskränkning i det förslagna stadgandet lärer erordras. Dessutom har hofrätten trott sig ej böra lemna utan anmärkning att om de skäl som föranledt magistraen att hemställa om uppskof med verkställigheten if förslaget i fråga om aktuariernes göromål må inses till ett sådant uppskof böra föranleda, något stadgande. borde meddelas, hvarest de handlingar skulle under tiden emottagas, som förut gått hvarken ill aktuärien eller registratorn, men enligt förslaget, illhöra aktuariernes emottagning; och har hofrätten illika ansett sig böra i underdånighet fästa uppmärksamhet derå, att i förslaget icke blifvit omnämndt, huru med afgörandet och expedierandet af de vädjade saker, som vid nästa års början kunde vara på rädstufvurättens pröfning beroende, må förhållas. Slutligen får hofrätten i underdånighet hemställa huruvida stadganderne, dels i afseende å lokalen för de särskilda afdelningarnes sammanträden, dets den skyldighet för en af nuvarande borgmästarne, vid hvilkens afgång enligt förslaget en rådman i stället skulle komma att tillsättas, att vera ordförande på tredje afdelningen, äro af beskaffenhet att böra blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, samt huruvida ej något stadgande borde meddelas, att mål, som med hvarandra ega gemenskap, böra på samma afdelning handläggas; äfvensom föreskrift lemnas, huru de särskilda afdelningarne emelian uppkommande skiljaktiga åsigter till hvilkendera ett mål börer skola afgöras. Till andra anmärkningar af hofrätten har det i underdånighet afgifne förslaget till förändrad organisation af rådstufvurätterne och magistraten i Stockbolm ansetts icke böra föranleda. Hofrätten öfvergår således till granskning af de från Eders Kongl. Maj:ts ofvanbemälde befallningshafvande i förrberörde hänseende inkomna underdåniga förslag och tager dervid i betraktande det som rörer 4:0 Rådstufvurätten i Gefle. Enligt det förslag magistraten afgifvit skulle rådstufvurätten fördelas i 2:ne afdelningar, af hvilka den första hade att handlägga de mål och ärenden, som nu tillhöra rådstufvurätt, och den andra afdelningen alla de mål och ärenden, hvilka det nu åligger kämnersrätt att säsom första domstol upptaga och afgöra, äfvensom att ej mindre ransaka än äfven döma i underställningsmål; och borde, om tvifvelsmål uppstod till hvilkendera afdelning ett mål hörde, sådant afgöras af rådstufvurättens alla ledamöter in pleno. I fråga om rådstufvurättens sammansättning har magistraten föreslagit, antingen att den ena afdelningen borde utgöras af borgmästaren och fyra rådmän och den andra af fyra rådmän, af hvilka den ena förde ordet, eller ock att, med utelutande af alla de borgerlige rådmännen från tjenstgöringsskyldighet vid rådstufvuräcten, den första afdelningen bildades af borgmästaren, såsom ordförande, samt en lagfaren rådman jemte megistratssckreteraren och stadsnotarien, såsom ledamöter, och den andra af tvänne lagfarne rådmän, af hvilka den ene vore ständig ordförande, och 2:ne notarier, en för civiloch en för kriminelie mål, hvilka sistnämnde tjenstemän skulle hafva uvdergått juridisk examen och komme ati af magistraten tillsättas; och borde, om borgmästaren eller ordföranden å andra afdelningen vore af jäf eller förfall hindrad, den första ledamoten på afdelningen föra ordet, och, om en afdelning af förenämnde orsak icke skulle få tillräckligt antal ledamöter, densamma göras fulltalig från den andra, efter öfverenskommelse, som träffades in pleno. De rådmän af borgerliga klassen, som åtnjuta lön, skulle ensamme åtaga sig bestyret med lösöreauktioner, men då, för granskning af bandlingar m. m., vid auktioner å fastighet juridiskt biträde kunde behöfvas, lemnades detta uppdrag åt den lagfarne rådman på 2:dre afdelningen, som icke vore ordförande; och skulle den lagfarne rådmannen å första afdelningen vara referent i alla konkursmål, uti hvilka han icke vore jäfvig, hvilka sednare åter borde föredragas af borgmästaren. Borgerskapets äldste och Eders Kongl. Maj:ts befallningsbafvande i Gefleborgs län hafva, jemte tillstyrkande att det af magistraten uppställde andra alternativet för rådstufvurättens sammansättning måtte i nåder fastställas, tillika instämt uti öfrige delar af moagistratens förslag, utom det att borgerskapets äldste ansett, att de 92:a mnotarietiensterne å rådstufvurättens andra afdelning, äfvensom, vid inträffande ledighet, stadsnotarietjensten borde på samma sätt, som nu tillgår vid tillsättning af rådmän och magistratssekreterare, tillsättas genom val af magistraten och borgerskapet gemensamt ; hvaremot Eders Kongl. Maj:ts befallningsnafvande trott magistraten böra ega rätt att ensam antaga dessa tre notarier. Med afseende å folkmängden i Gefle och antalet af de mål, som årligen vid domstolarne derstädes handläggas, synes rådstufvurättens fördelning å tvenne afdelningar hafva skäl för sig och under åberopande af hvad hofrätten här ofvan yttrat angående den fördel för lagskipningen, som skulle blifva en följd deraf, att alla ledamöter i rådstufvurätten voro lagfarne, anser hofrätten magistratens sednare alternativ för rådstufvurättens sammansättning vara mera ändamålsenligt än det förra, i följd hvaraf och då likväl emot det sednare alternativet synes möta sam;za hinder, som hofrätten förut angående Stockholms rådstufvurätt anmärkt i fråga om expeditionshafyandes deltagande i besluten, hofrätten nu hänför sig till hvad här ofvan beträffande sistnämnde rådstufvurätts sammansättning blifvit i omförmäldte afseende yttradt, med förklarande att hofrätten i öfrigt ej haft någon anmärkning emot ifrågavarande förslag att framställa; och torde, för den händelse hofrättens underdåniga hemställan bifalles, någon förändring i sättet för expeditionshafvandernes antsgande icke för närvarande bör ega rum: 2:0 Rådstufvurätten i Wisby. R?dstufvurätten, som kommer att arbeta utan fördelning i divisioner, skulle, enligt förslaget, utgöras af borgmästare, tvänne lagfarne rådmän, magistratssekreterare, en stadseller civilnotarie och en brottmålsnotarie, hvilka trenne sistnämnde hade åliggande att såsom ledamöter i rådstufvurättens domslut deltaga, bvaremot de två nu varande rådmansbeställningarne af borgerliga klassen kommo att indragas. Emot detta förslag har annan anmärkning ej förekommit, än hvad i afseende å expeditionshafvandernes deltagande i domsluten här ofvan sagdt är. 3:0 Rådstufvurätten i Westerås. Det till Eders Kongl. Maj:t inkomne underdåniga förslag innehåller, att rådstufvurätten och magistraten skulle komma att bestå af borgmästare samt två lagfarne och två icke lagfarne rådmän; af dessa skulle borgmästaren föra lagfarts-, inteckningsmed de flere protokoller, som månadtligen till hofrätten insändas, med skyldighet tillika att besörja brefvexlingen med vederbörande auktoriteter och uppsätta utlåtanden; den första lagfarne rådmannen föra protokollet uti alla andra civila mål och ekonomiärenden samt polismål, som icke äro af brottmålsegerskap, och ansvara för expeditionen i dessa mål; samt den gndra Jlagfarne rådmannen föra hbrottmålsprotokollet och