svunnen sambhällsformation, att arbetarne un-lb der lifegenskapen hade den fördelen att hus-lä bönderna voro skyldiga att föda och klädalo dem. Författaren har dervid helt och hålletla glömt, att detta samhällsskick ännu finnes ilf fullt flor i Ryssland, och för att vinna denlk lofordade tryggheten behöfde vi ju således en-lv dast blifva Ryssar. Men han lärer å andrajj! sidan icke heller hafva kunskap derom, attik den ryske muschiken eller arbetaren för detjf mesta lefver på rågbröd, uppblött i vatten,n jemte lök och hampolja, medan den engelske arbetaren anser sig lida nöd om han ej dagli-lf: gen har sitt goda hvetebröd, sitt the och sinje mugg porter. V Märkvärdigt är öfverhufvud att se, hvilkenv ytterlig hätskhet den sig så kallande sociali-ld stiske utgifvaren uppenbarar, icke just emot delk hinder som privilegier och inskränkande lagarl(u kunna lägga i vägen för den fria sjelfverksam-lui heten hos individerna, hvar för sig eller i för-s ening med hvarandra, utan emot sjelfva kapi-ls talets makt såsom sådant. Detta är det spöke, li som synes sväfva för honom natt och dag. e En synnerlig godbit har han i detta afse-In ende trott sig finna uti en i Götheborgs Han-lå delsoch Sjöfartstidning nyligen införd ganskalh dyster teckning af belägenheten hos en del aflå befolkningen i de större städerna i England,ld hvaraf utdrag blifvit gjorda och vederbörligen!y raguserade, och hvarefter yttras följande: Vilv hafve af det föregående sett, huru i Englandr penningefolket håller arbetaren i slafveri, ochli blott för att rikta sig sjelf uppoffrar hansli både timliga och eviga välfärd,. Artikeln, hvari detta förekommer, har till öfverskrift: Penningeväldets förbannelser eller arbetsklassens himmelsskriande lidanden , och man påträffar för öfrigt inuti densamma följande uttryck: arbetsklassens slafveri under penningefolket; — — orättvisan af kapitalets herravälde öfver arbetetv; — — vafsigten att äfven här slå arbetsklassen i bojor under penningemännens tyranni; — — de förbannelser kapitalets makt utbredt och dagligen utbreder öfver menskligheten,; — — Aftonbladets predikningar om kapitalistens rätt att betala sina arbetare hvad han behagar, och sedan köra dem på porten,). — Om staden Manchester, som man vet har något öfver 300,000 invånare, heter det, att i denna stad mer än 350,000 arbetare, således mer än stadens hela befolkning, bo i usla, fuktiga kyffen, och att denna befolkning, genom den hjertlösa råhet, hvarmed den behandlas af sina husbönder, och genom den af jemmer och elände fulla framtid, som står den för ögonen, nedsjunkit till den lägsta grad af mensklig förnedring. Vi citera vidare delar af derpåföljande stycke ordagrannt: Men ännu sämre än arbetarens bostad är, om möjligt, den klädedrägt han bär, och den eländiga föda, hvarmed han uppehåller sitt sorgliga lif. Höljd i lumpor, till den grad usla, att han sällan eller aldrig tar dem af sig, blott derföre att han anser det för en bland de svåraste operationer i verlden, att med armar och ben hitta ut och in it de mänga trasorna, kan arbetaren icke heller bestå sig annan än den mest eländiga och vämjeliga föda, och som hans omenskliga husbonde säkert skulle betrakta för ett stort straff att låta komma mellan sina tänder, eller ens känna lukten af. Huru menligt allt detta måtte inverka på arbetarens helsa och lif är icke svårt att inse. Skämd föda, usla, fuktiga bostäder och trasor till beklädnad äro redan i och för sig tillräckligaj att förkorta en menniskas lif; men icke nog härmed. — — — — Men hvad gör det väl penningefolket, att tusentals arbetare dö af uselhet och elände, blott detta herrskap sjelf får lefva i vällust och öfverflöd? Sådant är och blir också i evighet arbetarens physiska tillstånd i England, likasom öfverallt, der p.nningemännen få makten och lagstiftningen i sina händer; men ännu förfärligare är dock det moraliska elände, hvari arbetsklassen nedsjunker genom egendomsfolkets osläckliga törst efter njutningar och ud. ——— mA ser rr — g Det är dock icke nog, att penningefolket på detta sätt lemnat sina slafvar i okunnighet och mörker. OO MÅM mm AA ee ww mA RH DD Fr ja — gy Mm OD mm -RR DD — DB AA m—Am FÖ DD VM Me CT YH Mycket skulle i detta fall ännu vara att anföra. Utrymmet nekar oss dock att fortsätta teckningen af det slafveri och det elände, hvarunder arbetsklassen i England suckar. — — — — — —— —Man må med skäl fråga, hvarthän alla dessa utrop syfta, hvilka vittna om lika mycken okunnighet om en mängd förhållanden, som om ensidighet och vanställning af sanningen. Först och främst inser hvar och en omöjligheten deraf, att flere personer i en stad, än antalet af hela dess befolkning, kunsa befinna sig i den eländiga belägenhet, som här ofvan beskrifves, utom det att hvar och en, som varit i Manchester, haft tillfälle att sjelf derstädes öfvertyga sig att man icke numera der ser många trasigt klädda. För det andra är det orätt att förbise, att det just är från den industriella medelklassen i England, som den sednare tidens talrika bemödanden utgått till förbättring i den arbetande klassens vilkor, medelst inrättande af så kallade ;ragged schools, småbarnsskolor och söndagsskolor, medelst uppbyggande af hus, der arbetare kunna bo väl för billigt pris, medelst inrättande af badoch tvätthus, medelst stora anstalter till befordrande af renlighet och frisk luft i städernal! 0. s. v. Det är ock hufvudsakligen denna un-l: der namnet kapitalister brännmärkta klass,! som redan genom sin agitation afskaffat inför-: selstullen på spanmiål, i följd hvaraf brödet nu icke är dyrare i England än annorstädes. I frågan om arbetarnes slafveri åter förtjenar kanske nämnas, att engelska parlamentet genom formlig lag förbjudit att någon får hållas till arbete i bomullsspinnerierna mer än 10 timmar på dygnrt och inställt allt nattarbete derstädes, på det arbetsfolket ej må lida tilll helsan, samt att barn under 12 år ej få arbetal mer än 8 timmar. Derjemte äro arbetslönerna i England i de flesta fall nära dubbelt högre än i Sverige. Noggranna statistiska beräkningar utvisa vi-l! dare, att medellängden af lifstiden hos befolkvn mi m cg 8 ma m mt IA AS MÅ fot MW MM MM MM BM BM AA sc pm ) Detta är en vrängd framställning till allmänhetens, förvillande. Hvar och en vet, att Aftonbladet allsd rg Pn fzrdal och