Aftonbladet – 6 december 1849, sida 2

NESS Sålunda hade Magdalena sagt till en person, att hennes moder icke kunde nämna någon, då hor endast kände den ena rika herrn (Jausion); till andra hade hon yttrat, att hon sett Fualdes mördas hos hennes föräldrar, man hade lagt honom på ett bord och gifvit penningar åt hennes moder. Denne herrn hade riktigt varit en elak (mechant) herre; han hade väsnats mycket, och stött omkull bordet; blodet hade man uppfångat och gifvit svinen.n En tjensteman vid hospitalet hade imedlertid, enligt bekännelse, gifvit Magdalena och hennes treåriga broder en sou efter denna utsago. — Fru Manson erfor af barnen, vid ett besök uti hospitalet i Augusti månad, berättelsen om de båda brödkakorna, som legat på bordet, och att detta blifvit kullstörtadt, äfvensom att Fualdes anropat mördarne om tid att göra bot, hvarpå Bastide skulle hafva svarat: det kan du göra hos satan., Inför den andra assisrätten uppgaf en Marianne Marty, att Magdalena berättat henne förloppet vid mordet, det hon åsett. Jausion hade gifvit första stygnet, hvarpå Bastide yttrat: gå din väg, du gör det inte rätt. Från samma Marianne kommer äfven berättelsen om rysningen som påkom ett bland barnen, då brödet skulle skäras. — Magdalena kände äfven fru Manson (hvilken Bousquier icke omnämner; fru Manson hade besökt barnen i hospitalet); enligt hennes (Magdalenas) yttrande till en herr Bertrandy, var fru Manson redan närvarande, då familjen åt aftonvard. Barns vittnesbörd mot sina föräldrar kunna visserligen äga mycken betydelse, men uppgifter af yngre barn, hvilka utan utbildad om: dömesförmåga säga allt hvad man önskar, sakna betydelse. Visste man bestämdt, att Magdalena af egen drift, utan inflytelse från andra personer, sagt allt hvad man påstod sig hafva hört af kenne, så vore det för den moraliska öfvertygelsen ett bevis af stor vigt. Men bar