Aftonbladet – 5 december 1849, sida 1

i — —A—R W A — — ——---——-ÄOZ!QHF XR nödgats uppgifva sin stat och man har thyvärr anledning att befara, det ännu en eller annan skall följa exemplet. — I allmänhet ser man, ju närmare det lider till den fatala 45 December (kreditivårets sista dag i privatbanken), en svårare ångest målad på affårsmännens anleten, och ingen vet, i hvilken mån han sjelf skall undgå att träffas af förödelsen. La I Tidning för Fahlu Län och Stad berättas, såsom ett glädjande bevis för ändamålsenligheten af det nya fängelsesystemet att vid nya länshäktet här (i Fahlun, der man af ålder varit van att vid denna årstid räkna omkring 50 fångar, antalet i förra veckan icke utgjorde mer än 14; att med undantag af 3:ne fall, alla ransakningsfångar, som under loppet af detta första år varit derstädes förvarade, sjelfvilligt erkänt sina förbrytelser, samt att ingen enda, som efter utståndet straff derifrån utsluppit, gjort sig saker till något egentligt återfall. Om, säger Fahlutidningen, såsom skäl är att förmoda, erfarenheten äfven på andra orter lemnar samma vitsord om verkningarne af de införda ensamhetsfängelserna, i hvilka den förvillade menniskan, utan att för öfrigt underkastas våld eller lidande, likasom tvingas till besinning och sjelfpröfning; så torde det vara på tiden att upphöra med det ännu här och der återljudande pratet om palatser åt brottslingarne,, om falsk filantbropi o. d.n — Hos regeringen lärer för närvarande ligga under afgörande en förtullningsfråga, som icke saknar en viss vigt, rörande bokhandlaren Abr. Bonniers ansökning att få tullfritt i riket införa en i Tyskland tryckt illustrerad bilderbibel. Efter tryckfrihetslagen och tulltaxan äro annars utomlands på svenska tryckta böcker belagda med en tul af 20 procent af värdet (eftertryck af svenska arbeten, till hvilka enskild förlagsrätt existerar, äro, såsom man vet, konfiskabla enligt författningen), men undantag är gjordt för biblar, skänkta till svenska bibelsällskapet,. På grund af detta sednare undantag har tid efter annan engelska bibelsällskapet låtit hit i riket införa och för sin räkning försälja till billigt pris svenska editioner af bibeln, och frågan lärer nu vara huruvida ett dylikt privilegium äfven skall kunna komma br Bonnier till godo. Egentligen kan man icke underlåta den anmärkningen, att nyssnämnda undantagsprivilegium för biblar, eburu tillkommet i en mycket berömvärd afsigt, likasom den fullkomliga tullfriheten på alla slags böcker på utländska språk, verkar nedtryckande på de svenska boktryckerierna, då de annars så prohibitiva ständerna härvid följt en princip, snörrätt motsatt den som gäller för handeln med andra slag af produkter. I de flesta öfriga fall har man nemligen från synpunkten af det s. k. skyddssystemet följt den principen, att belägga en råvara eller halfförädlad vara med en lägre tull, än den till slutligt begagnande eller förbrukning färdiga varan, men i afseende på böcker och gravyrer är det tvärtom, då tryckpapper är belagdt med en tall som uppgår till omkring 235 å 30 procent, äfvensom stilar, färg m. m. måste betala tull, men böcker deremot, så fort de äro tryckta på främmande språk, få, olika mot hvad förhåliandet är i alla andra länder, införas tullfritt. Härigenom har också uppstått den industri, att t. ex. förläggare i Leipzig trycka lexika för svenska och andra språk och dermed undersälja svenska förläggare i bokhandeln härstädes. De svenska boktryckarne hafva, det oaktadt, icke i likhet med andra fabrikssocieteter inlagt några protester eller sökt få någon inskränkning till sin förmån införd 1 lagen, hvilket, i förbigående, törde kunna anmärkas såsom en liberalitet å deras sida, och en uppoffring af egen fördel åt bildningens sak, så mycket mera, som det är allmänt bekant, att den utländska bokhandeln på den sednare tiden allt mer och mer börjat vinna öfvertag öfver den svenska, och Sverige för öfrigt, så vidt vi känna, är det enda land der främmande böcker få tullfritt införas, nemligen med undantag af de orter, der skyddstullar alls icke existera, såsom i de tyska hansestäderna och Schweiz. Hvad åter bokhandlaren Bonniers ansökning särskildt beträffar, så förekommer dervid, att den bibel hr B. önskar införa, just nu skulle råka i kollision med: en af herrar Östlund och Berling under pressen lagd, jemväl illustrerad, bibelupplaga, och det skall derföre såsom prejudikat blifva intressant att förnimma regeringens beslut. Vi anmärka nu endast, att om den utländska bibelupplagan kommer att förtullas såsom andra utrikes på svenska tryckta böcker, så lärer tullen i allt fall icke komma att beräknas å högre belopp än hvad upplagan kostar hr Bonnier sjelf, hvilket således kanske icke behölver utgöra så betydligt mera än hvad han skulle efter vigt erlägga för rent NN RN EA