Aftonbladet – 28 november 1849, sida 2

j samhet till ett blott -Itonpostens djupsinniga läror. 4 t REVY AF TIDNINGARNE. Posttidningen för i går har tagit till ordet anledning af Aftonbladets påminnelse för nåsyra dagar sedan om de famösa korrespondenspartiklarna från Paris kort efter Februarirevolutionen, uti hvilka uppdukades en mängd ppolitiska spökbistorier för att skrämma upp sinnena härstädes. Posttidningen söker fria sig från denna tillvitelse med följande yttrande: Dessa spökhistorier besannades dock snart; genom industrien; och handelns lägervall, fondernas fallande, enskilda kreditens störande, eganderättens hotande, statsskuldens förökande samt tilldragelserna i Juni månad, som kostade Frankrike så mycket blod och försänkte så mänga familjer i djup sorg. Det bör då icke förundra, om en på stället varande uppmärksam och opartisk betraktare med hvarje dag förutsåg de faror, som skulle följa af ihärdigt spridda falska läror och dåraktiga förespeglingar ibland okunniga och lätt upprörda massor; men allt detta påstår AB. blott varit uppdiktadt, för att hos oss uppskrämma sinnena!l Icke så illa turneradt af Posttidningen! Och de som nu tilläfventyrs glömt de ifrågavarande korrespondensartiklarne skulle lätt kunna tro att saken förhåller sig så som gumman påstir. Men nu är här icke frågan om spådomar, som gjordes af Posttidningens korrespondent, utan om bestämda historier af fasaväckande beskaffenhet, som uppdukades såsom verkligen passerade, och som denne korrespondent ensam bade att traktera med, utöfver hvad man af andra i Paris vistande personer erfor eller fick veta af tidningarna, och hvilka sedan till en betydlig del befunnos hafva varit osanna. De som erinra sig det ryktbara bibanget, hvari alla dessa fynd samlades på ett ställe, torde ännu påminna sig detta. Hvad de falska lärornav beträffar, som sedan gjorde så mycket ondt, yltrade sig Aftonbladet om dem lika ofördehållsamt som någon annan. Häraf lärer slutföljden blifva, att hela den färg af visdom och förutseende, hvari den värda kollegan nu efteråt vill kläda ifrågavarande korrespondentsagor, måste förfalla. — Angående tidningen Aftonposten innebåller Götheborgs Handelstidning med dagens post följande: Aftonposten är, såsom bekant torde vara, likasom Biet och Stockholmska Tiden, saliga i åminnelse, grundad på en sorts aktier elle: intressentskap. Afven inom Götheborgs samhälle finnes mer än en af dessa aktieegare, hvilka i sjelfuppoffrande oegennyita gått ända derhän, att de efter omständigheterna bälla 3, 4, ja ända till 40 exemplar af den intressanta tidningen. Dessa personer inskränka icke sin verkläsande och begrundande af AfDe stanna icke vid blott det materiella understödet. De ikläda sig derjemte egenskpen af rapportörer, eller simpla spioner, och frambära såsom sådane sina funderingar till det höga tribunal, som blifvit placeradt i Stockholm och fätt namn, heder och värdighet af redaktion. Vi förmoda att uti denna berättelse ligger något sannt och något öfverdrifvet; men Aftonposten är bäst i tillfälle att upplysa förhållandet, hvarom vi sedan skola redogöra. Att en subskription vid Aftonpostens uppsättning egde rum, och jemväl gick här på börsen, är redan bekant, och ett af de angilna än-Idamålen hvarföre tidningen uppsattes var, att motarbeta Aftonbladet; men huruvida någon dylik teckning skett äfven i år känna vi icke. För öfrigt är visserligen ingenting ondt uti, om ett större eller mindre antal personer förena sig för att uppmuntra en tidnings utgifvande i en viss syftning; det vore tvärtom väl, om dylika uppmuntringar kunde ske för hvarjehanda litterära företag. EEE