Aftonbladet – 28 november 1849, sida 2

j en tafla som gerna kan i ett kabinett placeras som pendant till en Palamedes! Westins Fyra Sånggudinnor (74) är det sednaste arbete af denne på sin tid vid sidan af Raphael ställde konstnär. Comme on connait ses saints, on les adore! Men tidens och kotteriers makt är lika förgänglig! Sånggudinnorna äro likväl i kompositionen lika elegant framställda, som färgspelet bättre ordnadt än vanligt. Nils Andersson bar i JF 6-och 7 lemnat tvenne goda och för hvarje intressent i konstföreningen lockande julvinster. Torgdags-hemfärden från Linköping, der mor har öga både på oxen och farsgubben, är en ur svenska allmogens lif oftast återkommande tafla, visande huru den stackars qvinnan får draga lasset. — Det är något så nationelt i alla Andersons taflor, att de måste slå an på fosterlandskänslan, då de dessutom i konstnärligt hänseende förtjena all uppmärksamhet. Bengt Nordenberg synes på ett berömvärdt sätt bemöda sig. Man gör så godt man kan, må han veta att alla genrer äro goda, om de behandlas med smak och känsla. Intieriören i Vestra Blekinge (38) visar goda framsteg och flit i utförandet. Då vi härtill lägga Scholanders mästerliga interiörer, hvaraf Upsala domkyrka med Gustavianska grafkoret (47) och scen ur Tempelherrarne, utmärkt för den rika cch pittoreska grupperingen och drägterne (48) — slute vi denna afbandling med de vackra och i rik färgprakt skimrande blomsterguirlander af fara Sundblad i Malmö (34, 35), hvilka, af H. M. Konungen beställde för Gripsholms slott, för tillfället utgjort en passande krona öfver alla dessa äldre och nyare konstnärers segrar. Då expositionen i morgon torsdag slutar, torde Jfå konstvänner försumma att begagna denna återstående dag för en exposition af så jeingoda saker, som troligen, om den kunde räcka ett par månader, skulle medföra lika fördel för Ipubiikens konstsi nes underbåilande, som ytierligare vinst för artisternes och litteratörernes pensionskassa. BOTTLE