Aftonbladet – 24 november 1849, sida 3

förmälde rådhusrätts utslag kommit honom;enligt eget erkännande, före lysningens utfärdande tillhanda, och som det af Maria Charlotta Bergqvist från Catbarina församling medförda och kyrkoherden med: delade prestbetyg, långt ifrån att vitsorda giltigheten och behörigheten af deri omtalade trolofning eller giftomannens till densamma eller äktenskapets fullkomnande med vigsel gifna samtycke, tydligen gaf tillkänna såväl att merberörde rättegång emellan löjtnanten Freidenfelt och trädgårdsmästaren Bergqvist uppstått, som att det deri af kämnersrätten gifna utslag icke ännu vunnit laga kraft, hvarföre icke heller detta betyg kan såsom laglig ursäkt för lysningens och vigselns medgifvande antagas; ty och då, hvad åter häfdande: emellan merbemäide kontrahenter vidkommer, allmänna lagens föreskrift i giftermålsbalkens 3 kap. 9 : att häfdar man sin fästeqvinna då är det ett äktenskap som skall fullkomnas med vigsel, och kyrkolagens ord i 45 kap. 43 : om de trolofvade hvarannan häfda, så är det ett äkten skap, som med kyrkones band fullkomnas skall, icke kunna i strid mot giftermålsbalkens 4 kap. 148 och 7 kap. 4 8 samt samma balks 2 kap. 40 , 3 kap. 108 berättiga, äfven om trolofning lagligen föregått, till erhållande af lysning och vigsel utan giftomans ja och samtycke, och då, fastän kyrkoherden hade sig nogsamt bekant, att löjtnant Freidenfelt lägrat Maria Charlotta Bergqvist, utan att hennes giftomans ja och samtycke blifvit lagligen styrkt vara gifvet hvarken till hennes trolofning eller, efier häfdandet, till fullbordan af äktenskap med Freidenfelt, ej heller domaren med laga kraftvunnen dom pröfvat att goda skäl dertill styrkte, och kyrkoherden följaktligen icke egt anse Maria Charlotta Bergqvist annorlunda än såsom lägrad mö, kyrkoherden likväl sådant oaktadt åt henne mot giftermålsbalkens 2 kap. 10 utan giftomans ja och samtycke eller domarens tillåtelse beviljat lysning och vigsel med den henne lägrat; alltså cch enär härtill kommer, att o2ktadt efter det oftaberörde lysning blifvit den 2 Januari 1848 för andra gången i Adolf Fredriks kyrka afkunnad, Maria Charlotta Bergqvists fader och giftoman, trädgårdsmästaren Bergqvist, såsom styrkt och erkändt är, i den genom gifiermålsbalkens 7 kap. 3 S och kyrkolagens 45 kap. 26 stadgade ordning den 3 i samma månad gifvit kyrkoberden Ekdahl tillkänna jäf emot det genom lysningen afkunnade äktenskapet emellan löjtnant Freidenfelt och Maria Charlotta Bergqvist. samt i laga tid och ordning ej mindre hos öfverståthållareembetet ställt föreskrifven och antagen borgen, än ock vid domstol jäfvet fullföljt, kyrkoherden Ekdahl ändock söndagen den 46i sistnämnde månad eller efter en söndags uppehåll icke allenast lysningen fortsatt och afslutat, utan ock samma dag oftabemälde kontrahenters äktenskap med vigsel fullbordat, utan att afvakta vederbörande verldstig rätts utslag å det anförda jäfvet eller bevis att jäfvet icke fullföljdes, och enär för sådant jäfs gällande kraft lagen icke, såsom kyrkoherden Ekdahl förmenat, ålägger den, som jäf gör, att åt kyrkoh:rden, hos hvilken jäfvet gifves tillkänna, förete anmälan eller bevis om den anbefallde borgens pröfning och godkännande af konungens befaliningshafvande eller om uttagen stämning och fullföljd jäfstalan, ej heter åt kyrkoherden öfverlemnar hvarken att pröfva ett i föreskrifven ordning anmäldtjäf eller att utsätta viss lid, inom hvilken bevis om den antagne borgen och den fullföljde jäfstalan skall till honom inkomma, pröfvar konsistorium, som icke emot lagens föreskrift eger att fästa afseende å de öfriga bevekelsegrunder och särskilda i lag icke afsedda omständigheter, hvilka af kyrkoherden Ekdahl blifvit anförda såsom de der föranledt de der öfverklagade. åtgärderna, kyrkoherden Ekdahl hafva vid ofvanomförmälde lysnings beviljande och vigsels verkställande ;mellan löjtnanten Freidenfelt och Maria Charlotta Bergqvist förfarit i strid såväl mot de åberopade agens rum i giftermålsbalkens 4 kap. 4 7, kap. I S jemfördt med 2 kap. 40 . 3 kap. 40 och 7 kap. 3 S, jemförde med kyrkolagens 435 kap. 26 , som ock giftermålsbalkens 9 kap. 42 ock derigesom förverkat sitt prestembete; hvadan konsistorium med tillämpning af uttryckliga stadgandet i sistnämnde lagrum, pröfvar rättvist döma honom, kyrkonerden Ni!s Johan Ekdabl, det skall han för detta sitt lagstridiga förfarande och ofvanberörde honom ill last lagde embetsförseelse i ena bot mista sitt prestembete. Hvarjemte och då hvad slutligen beträffar de af käranden Bergqvist gjorda påståenden om oftaberörde vigsels ogillande samt skadeersättning, hvarom redan ill verldslig rätt stämdt är, konsistorium icke tillkommer att derom. med undanrteg af frågan om de I konsistorium hafda rättegångskostnader, å hvilka käranden likväl förteckning icke ingifvit, sig utlåta, det åligger kyrkoherden Ekdahl att enligt 24 kap. IS rättegångsbalken ersätta Bergqvist stämningskostnaden och domlösen. Dock kommer detta utslag att jemlikt föreskriften Kongl. brefvet d. 7 Dec. 1787 Kongl. Mai:ts och rikets Svea Hofrätts pröfning underställas. År och lag son: förr skrifne stå. På Konsistorii vägnar. Abr. Z. Pettersson. A. Lindberg. RR ÄTTEGÅNGSOCE POLISSAKER.