Aftonbladet – 31 oktober 1849, sida 3

nu på sista viden betydligt altagit. DHlaa ach ciyNa bnofolkningen har dödligheten varit 6—7 personer om dagen; men är nu i aftagande och hoppas man att sjukdomen, som i det hela har visat sig mycket mild, snart skall upphöra. Från sjukdomens utbrott till den 7 dennes äro i allt 994 personer angripna, 6148 döda och 151 tillfrisknade. Offren äro i synnerhet barn af svag konstitution. Det täkemedel, som med största framgång blifvit begagnadt, var kräkrot — Naturhistoriska undersökningar i Förenta Staterna. En af vetenskapsakademiens ledamöter, hr notarien Erdman, har till akademien ingifvit en serdeles intressant berättelse om de vidsträckta naturhistoriska undersökningar som för allmänna medel skett i staten Newyork af Förenta Staterna, för att vinna en noggrann kännedom om landet och dess naturliga hjelpkällor för industrien och välståndet. Läsaren skall med nöje taga kännedom af denna skrift, som från en ny sida visar de jettesteg den nordamerikanska nationen tager i den vetenskaplisa forskningen serskildt, likasom det stora antalet af offentliga boksamlingar samt vidlen och talrikheten af de litteraturverk sam lemna itryckpressen , vittna om den lefvanle håg som der råder för bildningen i allmännet. De af hr Erdman lemnade upplysninsar lyda (enligt akademiens månadsberättelse) sålunda: Hr Erdmann meddelade, i anledning af från akalemien gjord remiss, uti hr Mosanders och eget namn, derom följande. Genom en akt aflagstiftanle församlingen i New-York af år 1836 beslöts, att n fullständig geologisk undersökning af landet skulle öretagas, icke allenast för att derigenom erhålla en ullmän öfversigt af de rent vetenskapliga förhållanderna, utan äfven för att uppdaga sådane naturliga illgångar, hvarigenom landet i ett eller annat afseende kunde tillskyndas några ekonomiska fördelar. En summa af 26.000 dollars årligen anvisades, under fyra år, för att bestrida de erforderliga utgifterna och högsta ledningen af företaget uppdrogs åt statens guvernör, hvilken befullmägtigades att utvälja och anställa ett tillräckligt antal dertill skickliga personer, som årligen till församlingen borde inkomma med berättelser om fortgången af deras undersökningar. Dessa skulle innehålla en vetenskaplig beskrifning på de i landet förekommande bergarter, jordarter och mineralier, äfvensom på dess botaniska och zoologiska alster, samt åtföljas af serskilta kartor och teckningar, likasom af specimina af de olika naturföremålen. Det bestämdes vidare, att dessa kartor, teckningar och samlingar skulle deponeras på ett gemensamt ställe, för att bilda ett naturhistoriskt riksmuseum, och att liknande samlingar skulle utdelas till åtskilliga vetenskapliga inrättningar inom landet. Emedan de ekonomiska fördelarne af den geologiska undersökningen hufvudsakligen berodde på upptäckten af nyttiga mineralier och deras större eller mindre tillgång och rikhaltighet, ansågs det vara af stor vigt, att gifva densamma den största möjliga utsträckning. Fördenskull indelades landet i fyra geologiska distrikter, af hvilka för hvardera anställdes en geolog och en assistent. Likaså nödvändigt ansågs det äfven, att genom noggranna vetenskapliga analyser låta, till deras egenskaper och ingredierande beståndsdelar, bestämma de malmer och mineraier, som under loppet af undersökningen kunde upptäckas, äfvensom de olika jordarter, som i och för landtbruket visade sig förtjena en större uppmärksamhet. Derföre anställdes äfven en mineralog, vilken hade sig uppdraget att mera i detalj underöka de olika malmlokalerna och att analysera deras malmer, samt de: i staten förekommande jordarer och mineralvatten. För att uppnå mera lättnad ch fullkomlighet vid arbetets geologiska afdelning, ippdrogs åt en särskild person bestämmandet af de ossila organiska qvarlefvorna. Sålunda hafva i och för denna undersökning fölande personer varit sysselsatta, nemligen: en boanist, en zoolog, en paleontolog, en mineralog och cemist, samt fyra geologer med hvar sin assistent. Utom de årligen till församlingen afgifna berätelserna, som hufvudsakligen innefatta de i praktiskt och ekonomiskt hänseende vigtiga iakttagelserna, äro lessutom de rent vetenskapliga resultaterna nedlagda serskilda slutliga berättelser af ett omfång och en rikhaltighet, som ovilkorligen måste väcka förvåning och beundran. Det på statens bekostnad utgifna oraktverket bär den allmänna titeln, Natural History of New-Yorkp, hvars l:sta afdelning innefattar Zoologi, Adra — d:o Botanik. 5:dje — d:o Mineralogi, :de och ö:te d:o Geologi och Palsontologi. Den zoologiska afdelningen utgöres af fyra starka qvartband af tillsammans 4200 sidor text samt dessutom ett serskildt band afbildningar. Den botaniska afdelningen är ännu icke utkommen eller har åtminstone ännu ej kommit akademien tillhanda. Den mineralogiska afdelningen innefattar ett band om 500 sidor med en fullständig vetenskaplig och ekonomisk beskrifning på alla inom statenförekommanle malmer, mineralier, jordarter och mineralvatten. Den geologiska afdelningen utgöres af fyra band af illsammans 41900 sidor och åtföljes dessutom af en tor mängd kartor, profiler och teckningar. Sådane äro frukterna af detta storartade företag, om i mer än ett hänseeende redan har medfört välignelserika följder för staten. Man hörer ofta Nordamerikanska fristaterna anföras som en blott och vart handlande nation, utan något djupare intresse ör konster och vetenskaper. Men ett land, såsom New-York, mindre än tredjedelen af Sverige, som ör naturhistoriska undersökningar anslagit en summa af öfver 400,000 rdr, mot ett sådant land kunna vi åtminstone icke med fog göra en dylik förebråse. Låt också vara, att innersta grundorsaken till nedlens beviljande varit, att genom erhållande och itbredande af kunskapen om de inom statens områlen befintliga tillgångar På nyttiga naturföremål, ocka till företag, i ett eller annat hänseende vinstsifvande för den enskilde i första och gagneliga för taten i sista hand, --vetenskapen har dock derpå skördat betydliga fördelar. . Må det slutligen tillåtas mig, att ur en af de årigen afgifna berättelserna anföra några ord, som a hafva mycken tillämpning på vårt fådernesand: Upptäckten af nyttiga mineralier, upprättandet i stora nationalbyggnader, : architekturen, konster ch näringar, alla äro i mer eller mindre grad beoende af kunskapen om de ämnen, hvaraf vår jordkorpa utgöres och hvarje landthushållare måste sjelf vara intresserad af att känna de tillgångar, söm finas på hans egor, icke blott i åkerbruksväg, utan fven af mineralier. Hvarje land har sina grufvor, som äro en ofelvar källa till välstånd och lycka, och den vetenskap; som förmår meddela nyttiga vinkar om hvarest de