Aftonbladet – 31 oktober 1849, sida 3

ii utpeka dess serskilda lokaler, kan icke nog hyl as. Vårt lands tillgångar på nyttiga mineralier ha lott ofullkomligt blifvit utvecklade och folket är e sent att rusa åstad, för att nedlägga sina penningai I de obetydligaste anledningar, dertill lockade af be: drägligt förespeglade intressen. Bolag hafva bildat: och grufvor öppnats på sådane punkter, der en prak: tisk geolog skulle vid första ögonblicket hafva sagt att ingen anledning var att finna det sökta. Visst mineralier träffas så konstant i sällskap med andra att vid upptäckten af det ena man har skäl att hop pas finna det andra. Utan kunskap om dessa före kommande och mångfaldiga andra, med geologier sammanhängande och för den praktiska erfarenheter välbekanta fakta, måste nya upptäcktsförsök blifv: fruktlösa; om ej blotta slumpen någongång undan tagsvis är gynnande. De flera hundrade sprängnings försöken i olika delar af landet, gjorda i det bedräg liga hoppet om ett rikt utbyte, vittna om begäre för sådana företag och om behofvet af den praktisk: och theoretiska kunskap, som är så nödvändig fö den lyckliga fullföljden deraf. Om större uppmärksamhet och huldare omvård nad skänktes åt mineralogien och geologien vid vår: läroverk och universiteter och dessa vetenskaper: praktiska tillämpningar gjordes mera allmänna me: delst geologiska samfunds stiftande inom landet oct genom tjenliga läroböcker vid våra akademier och skolor, så skulle många vigtiga fördelar deraf blifvc en följd. Månget fruktlöst grufveföretag skulle di förekommas och landets mångfaldiga och rika mine raltillgångar skulle hastigare blifva bekanta, derige nom att tusende ögon då blefvo öppnade för iakt tagelser, hvaråt nu endast några fås blickar äro rig tade. En sådan utveckling af våra tillgångar skulle g upphof åt en mångfald af nya industrikällor och fördelaktigt användande af kapitalerna samt följakt: ligen öka statens rikedom och välmåga. S—— — a