Aftonbladet – 24 oktober 1849, sida 2

mkring dig,, återtog den deltagande frun, det är en ganska farlig belägenhet, som en licka kommer uti då hon i hast blir rik. Som let alltid varit min regel att, som man säger, lämma i bäcken innan den kommit i ån, så ill jag varna dig i tid.n Tant är alltför god. Ack, men lilla dufva, din sällhet är mig så sär som min egen, derför måste jag öppna lina ögon i fråga om din omgifning. Min kära Anton är oss emellan sagdt en räf. Han vill söra sig till din beskyddare, mitt barn, men 1 måste misstro honom. Ja, du får vara på lin vakt. Jag har upptäckt en falskhet hos wonom som är afskyvärd. Just i denna dag var jag fått ett bevis derpå, som granlagenheen emot honom som slägting förbjuder mig tt nämna. Nog af att han är, lindrigast sagdt, n skurk., vAnser tant detta uttryck för lindrigt?) log Cecilia. Ja ja, du ler du åt alltsammans, det är len sorglösa ungdomens sed, återtog frun, skakande på hufvudet; men du skall lägga på innet hvad som säges dig af en gammal och rfaren person, hvilken känner i grunden alla säster du tror om så godt. Anton röjer sig r0g sjelf i alla fall, men jag ser på Eugenie och vennes man att de begagna alla tillfällen för tt ställa sig in hos dig. Du bör akta dig för lem. Det talar tillräckligt om uppriktigheten f deras vänskap, min liila Cecilia, den omtänd gheten att det är första gången din syter besöker dig. Hvarföre skulle det just inräffa nu? Åh, men det är en fråga som man kan göra ig om många andra äfven., Åbja, det är visserligen sant, afbröt assesorskan vårdslöst. Det är en mindre betylande sak, men jag vet med säkerhet att de va egennyttiga afsigter på dig, jag gjorde dig ippmärksam på i morse att hon var nog ovärlig öfva det oskyldiga barnet i svek och förtällning.n Det kunde möjligen vara ett misstag. Ett misstag! Nej min vän, det garanterar